Värmlands Heraldiska Sällskap i senaste Vapenbilden

fullsizeoutput_f2a

Det är alltid trevligt när Svenska Heraldiska Föreningens tidning Vapenbilden ligger i brevlådan när man kommer hem. Extra trevligt är det när hela mittuppslaget ägnas åt Värmlands Heraldiska Sällskap!

Artikeln, som är skriven av uppsaliensaren Elias Sonnek, illustreras de tre landskapsvapnen för sällskapets verksamhetsområde – Värmland, Dalsland och Närke. Vapen har lagts på en trikolor, som inte är en holländsk flagga, utan de värmländska vapenfärgerna. Det är inte ofta färgerna används på det sättet, men det händer att vi ser dem på band utanpå frackvästen eller klänningen på marskalkar vid olika högtidligheter, eller på medaljbanden vissa värmländska förtjänstmedaljer.

Annonser

Lyckad premiär för Värmlands Heraldiska Sällskap

Förhandsintresset var stort inför den heraldisk stadsvandringen runt Karlstads torg på internationella heraldikdagen i söndags. Men hur skulle det gå? Uppslutningen var fantastisk! Ungefär 25 personer dök upp i värmen, så det var en ganska behändig grupp att guida. Varken ljudanläggning eller drickaback att stå på behövdes, även om det blev en och annan konstpaus på grund av passerande bussar och helikoptrar.

Eftersom vi man lättast ser fasader och takkrön på håll, höll vi oss mest i skuggan av träden på södra sidan av torget. Programmet tog nog närmare en timme, på grund av initierade frågor som eldade på berättarlustan hos guiden.

Det dök upp en del kluriga frågor efteråt också, bland annat om svenska hertigdömen och grevskap, så det var tur att jag hade några av uppsatserna i specialnumret av Heraldisk tidskrift (Nordiske hertugvåbener) i färskt minne.

Intresset för det nybildade Värmlands Heraldiska Sällskap var också stort och flera deltagare berättade att de ville bli medlemmar. Så här två dagar efteråt är det sju personer som har gjort slag i saken.

Det mediala intresset måste också beskrivas som massivt (återigen med värmländska heraldiska mått mätt). Både Värmlands Folkblad och Nya Wermlands-Tidningen hade folk på plats och skrev om ”Med örnkoll på symboler” (VF) och ”Stadsvandring med fokus på unik historia” (NWT). I torsdags hade Karlstads-Tidningen en helsida med rubriken ”Upptäck Karlstads vapen”.

 

Foto: nyblivne medlemmen Henrik L Barvå.

Så blir man medlem i Värmlands Heraldiska Sällskap

I samband med dagens heraldiska stadsvandring runt Stora torget i Karlstad var det flera deltagare som undrade hur man blir medlem. Det är enkelt:

Skicka namn, adress, e-post och telefonnummer till fredrik@heraldik.se

Medlemsavgiften, som är 50 kronor för 2018, kan betalas in på två sätt:

Swish: 123 370 37 17
Bankgiro: 166-9787

Glöm inte att skriva vem du är som betalar.

Alla som är intresserade av värmländsk heraldik är varmt välkomna som medlemmar!

Stort intresse för heraldisk stadsvandring

”Att ge ut en diktsamling är som att släppa en löv i Grand Canyon och vänta på ekot” var det någon som sa. Heraldik och poesi har vissa likheter, vilket jag var medveten om när jag annonserade min heraldiska stadsvandring.

Förhandsintresset har dock varit överväldigande, i såväl verkliga världen, som i sociala medier och i lokalpressen. Med värmländska heraldiska mått har Facebook-evenemanget gjort viral succé och ärevördiga Karlstads-Tidningen ägna vandringen en helsida i veckans nummer!

IMG_3042

Heraldisk stadsvandring runt Karlstads torg på internationella heraldikdagen

C-wwDxFXsAA6bnSPå internationella heraldikdagen 10 juni arrangerar Värmlands Heraldiska Sällskap en heraldisk stadsvandring runt Stora torget i Karlstad.

Sällskapets ordförande Fredrik Höglund berättar om den heraldiska fasadutsmyckningen på Rådhuset, Frimurarlogen, Wermlandsbanken och andra byggnader runt Stora torget i Karlstad. Under vandringen får vi en introduktion till Värmlands och Karlstads vapen och chansen att upptäcka en del av stadsrummet som vi kanske inte har fäst blicken på tidigare.

Tid: 10 juni 2018, klockan 13.00
Plats: Stora torget i Karlstad
Pris: Gratis!

Samling vid Fredsstatyn på torgets mitt klockan 13.00. Vandringen beräknas ta cirka 40 minuter. Efteråt finns möjlighet att bli medlem i Värmlands Heraldiska Sällskap och ställa frågor om heraldik.

Värmlands Heraldiska Sällskap
Värmlands Heraldiska Sällskap grundades i december 2017 för att uppmärksamma 450-årsminnet av att Värmlands landskapsvapen fick sin nuvarande form av Erik XIV. Sällskapet ska främja intresset för och studier av samt sprida kunskap om heraldik och närbesläktade ämnen.

Alla som är intresserade av värmländsk heraldik är välkomna i sällskapet. Kontakta ordförande Fredrik Höglund på fredrik@heraldik.se eller telefon 076-1399088. Medlemsavgiften, som är 50 kronor per år, kan swhishas till nummer 123 370 37 17.

Internationella heraldikdagen
10 juni räknas som heraldikens födelsedag, eftersom kung Henrik I av England dubbade sin blivande svärson Gottfrid av Anjou till riddare på detta datum år 1128. Vid detta tillfälle tilldelades han en blå sköld med sex gyllne lejon. Detta brukar räknas som heraldikens begynnelse.

Ragnhild Nordensten på Nora stadshotell

IMG_2720

Det var alltså Ragnhild Nordenstens väggmålning ”Hjärtat av Bergslagen” på Nora stadshotell som fick mig att gå igång på Bergslagens symbolik och traditioner. I vanliga fall brukar jag ha ganska stora problem att identifiera konstnärer bakom offentliga konstverk, även av den ganska pompösa sorten. Arkitekten kommer vi alltid ihåg, men glömmer fort vem som målade taket, högg fasadutsmyckningen eller skar ut ugglor i väggpanelen.

Men den här konstnären var inte svår att identifiera. För det första hade hon  signerat målningen ordentligt nere i högra hörnet (det var bara att klämma sig in bakom Jack Vegas-maskinerna och kolla).

För det andra var hon googlingsbar.Det visade sig att vi har med en bygdens dotter att göra. Ragnhild Nordensten (1888-1951) var född bara en mil från Nora, i Striberg, där hennes far var gruvförvaltare. Det blev också bergslagsmotiven som blev hennes signum, även om allegoriska väggkartor kanske inte hörde till vanligheterna.

Kartans idé och placering tycker jag mig känna igen från en del utsmyckning på stadshotellet i Karlstad som också hade en glansperiod under samma tid. Vi befann oss i bilturismens barndom och ägarna ville placera sina hotell i ett modernt, kulturhistoriskt intressant bilvänligt landskap med andra högklassiga anläggningar inom räckhåll.

När man pratar om identitet är det intressant att notera att konstnären har markerat landskapsgränserna, men inte länsgränserna på kartan.

Naturligtvis var det vapensviten i kartan som intresserade mig mest. De fyra landskapsvapnen har försetts med mer eller mindre karaktäristiska sköldhållare; Värmland har fått en skogsarbetare en bruksarbetare, Närke ett lantbrukarpar, Södermanland två kvinnor i skördearbete och Västmanland två bergsmän.

Ovanför den övre sköldkanten på Värmlands sköld sticker det upp tre konvaljestänglar. Först tog jag detta som en diskret hyllning till Värmlands störste och Noras största författare;  Maria Langs döpte ju en av sina mer kända romaner till ”Kung Liljekonvalje av dungen” efter Gustaf Frödings dikt. Men det skulle i så fall vara lite väl subtilt, eftersom målningen är gjord 1939 och boken kom ut 1957. Vi får därför sluta oss till att konvaljerna är en ren Frödinghyllning.

Eftersom jag inte känner till något mer om Ragnhild Nordensten vet jag inte hur stort hennes heraldiska intresse var, men det är lite intressant att notera att hon valt att ge Värmlands vapen de klassiska svart-gula tinkturerna istället för de ursprungliga blå-vita, som tre år tidigare hade blivit fastställda som de gällande.

Bergslagsk identitet?

IMG_2714
”Hjärtat av Bergslagen”. Väggmålning från 1939 av Ragnhild Nordensten på Nora stadshotell.

Delar av Värmland tillhör Bergslagen, vilket jag har blivit påmind om i helgen, efter att ha övernattat på Nora stadshotell. Bergslagen är ett lite knepigt begrepp, eftersom det kan betyda lite olika saker. Historiskt sett har det funnits tre Värmländska bergslag inom bergsbrukets administration, nämligen Karlskoga bergslag (den del av landskapet som tillhör Örebro län), Filipstads bergslag och Nyeds bergslag.

Det geografiska namnet Bergslagen syftar ofta på det kärnområde i Västmanland, Värmland och Dalarna där de flesta bergslagen låg. Eller så kan man vara lite vidlyftig och räkna in områden i alla landskap där det funnits bergslag.

Vill man vara riktigt vidlyftig kan Bergslagen utgöra en godtycklig region som omfattar stora delar av Mellansverige. Militärt har vi till exempel haft Bergslagens militärområde, som omfattade Värmlands, Örebro och Kopparbergs län och ungefär samma område kan ibland få utgöra ett distrikt inom en försäljningsorganisation eller tjäna som regionindelning för olika folkrörelsers lokalavdelningar. Ett praktiskt alternativ till västra Svealand, helt enkelt.

Jag har aldrig gjort någon hemlighet av att jag identifierar mig som värmlänning. Det är en ganska okomplicerad identitet, utom när man uttalar sig statistiskt om vad värmlänningar tycker och glömmer bort att höra sig för i Karlskoga och Degerfors. Att känna samhörighet med landsmän inom sitt landskap känns ganska logiskt. Därför blir jag alltid lätt förbryllad när jag stöter på initiativ till att skapa identiteter på andra ledder.

bergslagsflaggan

Den tio år gamla inofficiella korsflaggan för Bergslagen är ett sådant exempel. Vem i hela friden har ett behov av att manifestera sin bergslagska identitet? Räcker det inte med att vara stolt Västmanlänning, Värmlänning, Dalkarl eller -kulla och samtidigt konstatera att man delar en spännande historia med omgivande bygder, som också brutits på grund av järnhanteringen?

Behöver man en flagga för det? Vore jag Västmanlänning skulle jag hellre hissa landskapsflaggan med det brinnande treberget på min privata flaggstång.

Enligt en ledare av David Lidén i Nerikes Allehanda har Bergslagsflaggans  upphovsman Björn Thärnström försökt registrera 31 mars som officiell flaggdag i Bergslagen, men stött på berättigat motstånd hos statsheraldikern Henrik Klackenberg.

Själv kan jag inte se någon större vits med flaggan över huvud taget, men det finns uppenbarligen någon form av behov, eftersom den har tagits fram. Tiden får utvisa…