Det många som har noterat den ytterst välvårdade fruktträdgården mitt emot Stodeneskolan genom åren. Häromdagen upptäckte jag dess hemlighet – vad som ser ut som en ambitiös villaträdgård är egentligen resterna av en handelsträdgård.
Studerar man ekonomiska kartan från 1960-talet kan man se att det som idag är Stodeneskolans asfalterade skolgård för 50 år sedan var en trädgårdsanläggning med växthus och hela baletten. I Sveriges bebyggelse ges detaljerna i korthet:
Stodene 1:117
21.969 kvm. Tax 34.800 (3.200, 31.600). Trä o. sten, 1955, 3 rum, 1 kök, 1 hall. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädg. Anlades 1944 o. omf. 3 växthus, 125 bänkfönster samt 1,5 ha frijord. Huvudsakl. Odlas i växthus tomater o. på friland grönsaker. Äg. Trädgårdsmäst. Valfrid o. Britta Berglund; barn: Ann-Britt, Gunnel.
Jag hade ett svagt minne av en artikel i hembygdsföreningens skriftserie ”Grava i ord och bild” om handelsträdgårdsbranschen. I del tre från 2006 fann jag artikeln ”Trädgårdsmästarna” av Bengt Karlsson, som ger en personlig skildring av vad som beskrivs som en ”framträdande yrkeskår”. Under 30-40-50-talen ska ett tiotal småskaliga handelsträdgårdar ha funnits i Grava, i glappet mellan bondesamhällets självhushållning och dagens storskaliga grönsaksodling.
Under rubriken ”Valle och Britta Berglund” kan vi läsa om trädgårdsmästarna vid nuvarande Stodeneskolan. När Berglunds etablerade sig i Skåre 1938 var det först vid nuvarande infarten till Skåre, mellan järnvägen och Skårenoret. På platsen finns idag en bilverkstad i det nedlagda Skåre Cementgjuteris lokaler. Läget var uppenbarligen inte optimalt för en handelsträdgård, så på 1944 flyttade man verksmheten till Stodene:
Stodene i Skåre (där Stodeneskolan idag är belägen) blir platsen för deras nya handelsträdgård. Där har de förvärvat ett rejält stycke åkermark, en liten bit skog och en större bostad. Där bygger de tre stora växthus, ett för tomatodling, ett för att odla gurka och ett tredje för att driva upp blomplantor: petunior, tagetes, dalior m.m. På friland odlades grönsaker: ärtor, morötter, blomkål, vitkål, dill, persilja. När säsongens tomat- och gurkskörd var bärgad nyttjades växthusen till att driva upp krysantemer.
Inkomsterna kom från lokal yrkesmässig handel, torghandel och försäljning till Kooperativa Förbundet.
Transporter sköttes hela tiden med egna fordon. Under senare delen av 60-talet minskade man odlingen påtagligt på grund av Valles sjukdom, och 1969 upphörde odlarverksamheten helt.
Marken kan inte ha legat i träda länge, för redan 1974 stod Stodeneskolan redo att ta emot sina första elever.
Avsnittet om familjen Berglunds handelsträdgård avslutas med ett underbart foto av trädgårdsmästarinnan Britta. Fotografen måste ha stått mitt på dagens skolgård. Men istället för den asfalterade basketbollplanen ser vi Britta iförd blommig klänning, sittande på trappsteget till den sidolastade varubussen. Lastrummet är till hälften fyllt med grönsaker i flätade spånkorgar. Framför sig har hon ett berg av trälådor blomkål, redo för transport till KF:s kunder.
Bengt Karlssons fortsätter sin exposé över Gravas trädgårdsmästare genom att ta oss till Granliden. Där konstaterat han kort och gott att det fanns en trädgårdsmästare Johansson vid Stodenetjärn. Sveriges bebyggelse har fler detaljer:
Stodene 1:31 Granlidens hadelsträdgård
13.792 kvm. Tax. 31.800 (6.800, 25.000). Frövärvad 1936. Trä, revet., 1948, 3 rum, 1 kök, 1 hall, gar. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädgården anlades 1936 o. omfattar 3 växthus, 1 bänkgård best. av 100 bänkfönster samt frijord. Huvudsakligen odlas grönsaker, blommor och krukväxter. Äg. Trädgårdsmäst. Olov o. Anna Johansson.
Nästa trädgårdsmästare har dock Karlsson mer att berätta om. Det är den nere vid Almars färja, som i Sveriges bebyggelse kallas för ”Stodene växthusanläggning”.
Stodene växthusanläggning
8.418 kvm. Tax 43.100 (2.100, 41.000). Trä, 1945, 3 rum, 1 kök, 2 hallar. Mod. 1945. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädg. omf. 4 växthus, bänkfönster samt frijord. Huvudsakl. Odlas rotfrukter, tomater o. grönsaker. Äg. Trådgårdsmäst. Gunnar o. Elsa Sandberg; barn: Britt-Marie, Eyvind.
Bengt Karlsson kallar den för Sandbergs Handelsträdgård och ger en mycket livfullare skildring än Sveriges bebyggelses torra ögonblicksbild av fastighetsbeståndet. Verksamheten grundades 1907 av Viktor Sandberg, född i Stodenehaga 1879. På 1940-talet hade verksamheten utmed vägen ner till Almars färja växt till att omfatta sex stora växthus, alltså två fler än 20 år senare.
Bengt Karlssons skildring bygger både på egna minnen från barndomens Skåre och på en jubileumsartikel i Karlstads-Tidningen i samband med Viktor Sandbergs 65-årsdag. I artikeln får vi bland annat veta att Viktor arbetade på länge i trädgården, långt efter att han förlorat synen.
En annan som har barndomsminnen från Sandbergs handelsträdgård i Gösta Karlsson, som i en anslutande artikel berättar hur han tillsammans med tre kompisar köpte ett kilo solspruckna tomater som lördagsgodis inför badutflykten med cykel till Ilandatjärn.
Verksamheten togs över 1945 av sonen Gunnar Sandberg, som drev handelsträdgården vidare till 1964.
Paret på bilden har aldrig varit i Stodene.
Under Wermlandsörnen 