Tack Jenny för pusselbiten!

Busenkelt! tyckte Jenny, så efterlysningen lönade sig. Bilden visade sig föreställa utsikten från huset jag identifierade igår.

Flygfoto Stodene

Det är alltså Centrumvägen på Granlidssidan, om man nu säger så. Centrumvägen löper i nederkant och grönsakslandet längst ner hör till nummer 35. Huset i bildens mitt är Centrumvägen 42. In från vänster kommer Björkrotsvägen med träden runt Stodenesjön på vänster sida. Hörnuset nummer 19 har fortfarande samma rejäla gräsmatta och har inte fått något hus utanför sig på Centrumvägen. Däremot har det tillkommit ett par hus mellan 19 och grannen 13, som syns i bildens överkant.

I övrigt är bilden i stort sett bebygd, utom övre högra hörnet, som fortfarande är skog. Av dagens kartor skulle man kunna tro att det är den dungen som heter Granliden, men det beror helt enkelt på att det är enda stället i kvarteret där det finns plats att skriva något.

Annonser

Stodene från ovan – sammanfattning 3 och efterlysning

För studen återstår det en förtretlig lucka att fylla i Stodene från ovan-pusslet. Jag har tidigare gissat att det är taget efter Centrumvägen söder om Noret, men nu vet jag inte längre. På fotografens rulle är det rutan mellan Norsbråten i korsningen Centrumvägen/Fruktvägen och grannhuset en bit upp efter Centrumvägen på nummer 35. Har planet girat höger ut över Granliden en sväng innan det vek tillbaka mot Centrumvägen, eller…

Jag postar bilden här och hoppas att någon skriker ”Ja, men – det är ju….!”

Flygfoto Stodene

Och här kommer sammanfattningen:

Foto 102175 Gården Norsbråten och grannhuset Lilla Norsbråten på Fruktvägen 1-3

Foto 102809 Centrumvägen ????

Foto 99999 Centrumvägen 35

Foto  102859 Gården Lugnet och trädgårdsmästare Berglunds handelsträdgård (platsen för nuvarande Stodeneskolan)

Foto 102586 Gården Fridhem på nuvarande Kumminvägen 4

Foto 102369 Kumminvägen 27

Foto 102252 Gårdarna Sal och Nya Sal på Stodenevägen

Foto 102620 Gården Därute på Stodenevägen

Foto 102236 Kumminvägen 25

Foto 101572 Gården Nya Sal på Stodenevägen

Foto 101693 Gården Där Väst på Stodenevägen?

Foto 103375 Gården Älvgärdet och handelsträdågrden Almars färjeläge

Foto 101469 Gården Hultet på Almars färjeväg

Foto 103736 ????

Foto 100345 Bomans glas vid Skårevägen

Foto 100762 Gården Kullen och Kullsjön vid vägen till Stodenehagen

Foto 101456 ????

Foto 101433 ????

Foto 103364 ????

Foto 102473 Grava kyrka

Foto 103960 ????

Foto 103893 ????

Foto 103292 Norra Grava

Granlidens gård

Nu har Claes-Håkan sagt det magiska ordet ”Granlidens gård”, så nu måste vi gå till botten med det här.

Jag är alltså ute efter gården som är utmärkt med G vid Norets utlopp på kartan ovan. Claes-Håkan skriver:

”Tror inte att Granlidens gård finns idag. Den beskrivning jag fick idag var att den låg vid älven efter Granlidsvägen.”

Det tycker jag stämmer väldigt bra med min karta. Om vägen hette Granlidsvägen på 1880-talet vet jag inte, men det  fanns bro över Noret i varje fall. Det är svårt att avgöra av kartan, men Granlidsvägen verkar gå mellan boningshuset Älven, medan nån föregångare till Skårevägen (som dock inte går över Älven) går väster om uthusen.

Övriga Granliden verkade mest bestå av skog på den här tiden. Längre upp längs Granlidsvägen (som går misstänkt nära Älven på kartan!) ligger tre hus på ett gärde väster om vägen. Jag återvänder till Sveriges bebyggelse och letar byggnadsår på hus

Granlidsvägen 39 borde vara ett av husen. Det  byggdes 1874 och har faktiskt Granliden med i fastighetsbeteckningen (Stodene 1:50 Granliden). Dessutom är den med i förteckningen över kulturhistoriskt intressant bebyggelse i Karlstads kommun:

En liten stuga med faluröd lockläktpanel och tegeltäckt sadeltak. Troligen uppfört före 1874. Den bäst bevarade av de små enkla stugorna från slutet av 1800-talet, som ligger utmed den gamla landsvägen.

Det finns ett hus till från 1800-talet på Granliden. Stodene 1:141 är byggt 1880 och ligger på Granlidsvägen 55 (tror jag). Det skulle också kunna vara ett av husen i gläntan.

Imorgon får vi jämföra med kartan från 60-talet…

Granlidens rötter

Här är den. Jag var tvungen att återvända till den igen. Häradseknomiska kartan från 1880-90-tal. Jag börjar få ordning på detaljerna nu, efter att ha hittat både flygfoton och byggnadsdokumentationer från första halvan av 1900-talet. Det är nog vägnätet som har gäckat mig mest. Det är irriterande att inte veta om cykelvägen man rullar barnvagn på är en produkt av sjuttiotalet, eller om det är en arvtagare till stig som torpare och kreatur trampat fram och tillbaka till dagsverket sen 1700-talet.

Vägnet börjar få konturer, men det finns en del gåtor kvar fortfarande. Exakt vad kan vi återkomma till vid ett senare tillfälle, för nu är det Granliden som gäller. Jag kastade ut några frågor på Facebook i eftermiddags och fick den del svar.

1. Är det någon som minns något ladugårdsliknande direkt norr Noret?

2. Heter det Granliden även söder om Noret? (Granlidsvägen går ju ända ner till sågen vid pizzerian/brandstationen).

3. Är det någon gård/hus INOM Granliden som ni skulle kalla för själva Granliden? Har Granlidennnågot centrum?

Jag ska förklara vad jag menar. Inom Stodenes gränser finns sju gårdar och ett torp, utmärkta med 3G, 3G, G och T. Det där lilla ensamma G:t nere vid Norets utlopp i Älven – vad är det?

Det är helt klart en bondgård, men kan det vara så att den gården fick ge namn åt området som skulle växa upp i norr och väster. Alltså – kan det här vara det ursprungliga Granliden? (Fråga 1)

Och hur länge fanns den här gården kvar? Huset kan mycket väl stå där och inte göra så mycket väsen av sig, men hur länge fanns uthusen kvar? Jag minns inte själv, men någon annan kanske gör? (Fråga 3)

Fråga 2 var mest en fundering som dök upp, eftersom jag har för mig att jag läst att Skåre BK startade sin verksamhet på Granliden och att hemmaplanen låg vid nuvarande reningsverket, och det är ju söder om Noret. Men jag kan ha blandat ihop begreppen lite där.

Så var det jag funderade, Jenny, Claes-Håkan och ni andra.

Tre trädgårdsmästare i Stodene för femtio år sedan

Det många som har noterat den ytterst välvårdade fruktträdgården mitt emot Stodeneskolan genom åren. Häromdagen upptäckte jag dess hemlighet – vad som ser ut som en ambitiös villaträdgård är egentligen resterna av en handelsträdgård.

Studerar man ekonomiska kartan från 1960-talet kan man se att det som idag är Stodeneskolans asfalterade skolgård för 50 år sedan var en trädgårdsanläggning med växthus och hela baletten. I Sveriges bebyggelse ges detaljerna i korthet:

Stodene 1:117

21.969 kvm. Tax 34.800 (3.200, 31.600). Trä o. sten, 1955, 3 rum, 1 kök, 1 hall. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädg. Anlades 1944 o. omf. 3 växthus, 125 bänkfönster samt 1,5 ha frijord. Huvudsakl. Odlas i växthus tomater o. på friland grönsaker. Äg. Trädgårdsmäst. Valfrid o. Britta Berglund; barn: Ann-Britt, Gunnel.

Jag hade ett svagt minne av en artikel i hembygdsföreningens skriftserie ”Grava i ord och bild” om handelsträdgårdsbranschen. I del tre från 2006 fann jag artikeln ”Trädgårdsmästarna” av Bengt Karlsson, som ger en personlig skildring av vad som beskrivs som en ”framträdande yrkeskår”. Under 30-40-50-talen ska ett tiotal småskaliga handelsträdgårdar ha funnits i Grava, i glappet mellan bondesamhällets självhushållning och dagens storskaliga grönsaksodling.

Under rubriken ”Valle och Britta Berglund” kan vi läsa om trädgårdsmästarna vid nuvarande Stodeneskolan. När Berglunds etablerade sig i Skåre 1938 var det först vid nuvarande infarten till Skåre, mellan järnvägen och Skårenoret. På platsen finns idag en bilverkstad i det nedlagda Skåre Cementgjuteris lokaler. Läget var uppenbarligen inte optimalt för en handelsträdgård, så på 1944 flyttade man verksmheten till Stodene:

Stodene i Skåre (där Stodeneskolan idag är belägen) blir platsen för deras nya handelsträdgård. Där har de förvärvat ett rejält stycke åkermark, en liten bit skog och en större  bostad. Där bygger de tre stora växthus, ett för tomatodling, ett för att odla gurka och ett tredje för att driva upp blomplantor: petunior, tagetes, dalior m.m. På friland odlades grönsaker: ärtor, morötter, blomkål, vitkål, dill, persilja. När säsongens tomat- och gurkskörd var bärgad nyttjades växthusen till att driva upp krysantemer.

Inkomsterna kom från lokal yrkesmässig handel, torghandel och försäljning till Kooperativa Förbundet.

Transporter sköttes hela tiden med egna fordon. Under senare delen av 60-talet minskade man odlingen påtagligt på grund av Valles sjukdom, och 1969 upphörde odlarverksamheten helt.

Marken kan inte ha legat i träda länge, för redan 1974 stod Stodeneskolan redo att ta emot sina första elever.

Avsnittet om familjen Berglunds handelsträdgård avslutas med ett underbart foto av trädgårdsmästarinnan Britta. Fotografen måste ha stått mitt på dagens skolgård. Men istället för den asfalterade basketbollplanen ser vi Britta iförd blommig klänning, sittande på trappsteget till den sidolastade varubussen. Lastrummet är till hälften fyllt med grönsaker i flätade spånkorgar. Framför sig har hon ett berg av trälådor blomkål, redo för transport till KF:s kunder.

Bengt Karlssons fortsätter sin exposé över Gravas trädgårdsmästare genom att ta oss till Granliden. Där konstaterat han kort och gott att det fanns en trädgårdsmästare Johansson vid Stodenetjärn. Sveriges bebyggelse har fler detaljer:

Stodene 1:31 Granlidens hadelsträdgård

13.792 kvm. Tax. 31.800 (6.800, 25.000). Frövärvad 1936. Trä, revet., 1948, 3 rum, 1 kök, 1 hall, gar. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädgården anlades 1936 o. omfattar 3 växthus, 1 bänkgård best. av 100 bänkfönster samt frijord. Huvudsakligen odlas grönsaker, blommor och krukväxter. Äg. Trädgårdsmäst. Olov o. Anna Johansson.

Nästa trädgårdsmästare har dock Karlsson mer att berätta om. Det är den nere vid Almars färja, som i Sveriges bebyggelse kallas för ”Stodene växthusanläggning”.

Stodene växthusanläggning

8.418 kvm. Tax 43.100 (2.100, 41.000). Trä, 1945, 3 rum, 1 kök, 2 hallar. Mod. 1945. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädg. omf. 4 växthus, bänkfönster samt frijord. Huvudsakl. Odlas rotfrukter, tomater o. grönsaker. Äg. Trådgårdsmäst. Gunnar o. Elsa Sandberg; barn: Britt-Marie, Eyvind.

Bengt Karlsson kallar den för Sandbergs Handelsträdgård och ger en mycket livfullare skildring än Sveriges bebyggelses torra ögonblicksbild av fastighetsbeståndet. Verksamheten grundades 1907 av Viktor Sandberg, född i Stodenehaga 1879. På 1940-talet hade verksamheten utmed vägen ner till Almars färja växt till att omfatta sex stora växthus, alltså två fler än 20 år senare.

Bengt Karlssons skildring bygger både på egna minnen från barndomens Skåre och på en jubileumsartikel i Karlstads-Tidningen i samband med Viktor Sandbergs 65-årsdag. I artikeln får vi bland annat veta att Viktor arbetade på länge i trädgården, långt efter att han förlorat synen.

En annan som har barndomsminnen från Sandbergs handelsträdgård i Gösta Karlsson, som i en anslutande artikel berättar hur han tillsammans med tre kompisar köpte ett kilo solspruckna tomater som lördagsgodis inför badutflykten med cykel till Ilandatjärn.

Verksamheten togs över 1945 av sonen Gunnar Sandberg, som drev handelsträdgården vidare till 1964.

Paret på bilden har aldrig varit i Stodene.

 

Sena funderingar om egen okunskap

Det stör mig att jag kan så lite om min omgivning. Jag kan en hel del om turerna kring den spruckna unionen med Norge 1905 och jag har läst en hel del om hur vi förlorade halva riket till ryssarna 1809. Men jag vet inte ett skvatt om hemmansklyvning, brukningsdelar och laga skifte!

Svaret på hur hemmansklyvning gick till finns i Stodene-boxen på värmlands museum och allt om laga skifte hoppas jag finna på nätet redan ikväll.

När ens egna kunskaper tryter är det gott att ha vänner med kunskaper. Hade besök av två Granlidskonnässör igår, när Jenny och Petter tittade förbi. Vi kunde konstatera att jag såklart hade förväxlat Granlidsvägen 47 och 46 häromdagen (inte många som kan slå dem på fingrarna där). Dessutom fick jag veta en del om Stodeneoriginal jag hade missat.

Dessutom fick jag återupptäcka ett ortsnamn jag glömt. Tänk om man finge skriva etymolog och upptecknare på visitkortet!

Petter påminde mig om det när vi tittade på kartan. Ormöa (alltså Ormön) är ett alternativt namn på kartans Almarsholmen. Känt åtminstone från början av 1980-talet. Att härleda det etymologiskt är nog inga problem heller. I NE skulle det nog stå något om ”folklig (ungdomlig?) föreställning” om att det finns mycket orm på holmen i Klarälven. Själv minns jag inte mycket mer än att det fanns en skylt om landsstigningsförbud och häckning på stranden mot Stodene.

Nej, nu ska jag ägna resten av dygnet åt laga skifte!

Kulturhistoriskt intressanta Granliden

Dagens Stodenetext på Wikipedia avhandlar området Granliden. Hoppas att stolta granlidenbor i bekantskapskretsen läser och kompletterar!

Granliden hör till den äldsta villabebyggelsen i Stodene. Granliden växte upp under efterkrigstiden, när nya småhus började omge äldre bebyggelse på ömse sidor om landsvägen (Skårevägen), från Torpnoret upp till avtagsvägen mot Almars färja. Området begränsas av Klarälven i öster, och Stodenetjärnet och Centrumvägen i väster.

Gatorna på Granliden hade ursprungligen namn efter träd – Björkvägen, Ekvägen, Tallvägen, osv. När storkommunen Karlstad bildades på 1970-talet fanns redan de flesta träden på andra håll i kommunen, varför Granlidens trädgator fick bilda ett rot-tema; Björkrotsvägen, Ekrotsvägen, Tallrotsvägen osv. Ett märkligt undantag finns i Envägen, som aldrig bytte namn, troligtvis eftersom ingen dubblett fanns inom kommunen.

Flera fastigheter inom Granliden finns med på den lista över kulturhistoriskt intressant bebyggelse i Karlstad som publicerades 1984. Utmärkande för den äldsta bebyggelsen är att den vänder entrén mot lansdsvägen.