Milstenarna i Grava

Nu måste vi få ordning på det här med milstenar också. Ernvik har lärt mig att vägen är ”måld” om den har milstenar och att de hänger ihop med skjutsväsendet. Men hur relaterar de till varandra och till gästgivargårdarna egentligen?

Utgår vi från Karlstad så finns den första milstenen vid Nickebokiosken i Råtorp. Den minns jag inte vad det står på, men något i stil med ”1/2 mil 1767” är ingen vild gissning. Sen hittar vi nästa sten vid Gamla Ilandavägen, alldeles invid järnvägsövergången. På den står det ”AF 1 mil 1767”. AF betyder att det var Adolf Fredrik, Gustaf III:s pappa, som var kung året när stenen restes. Sen har vi en sten till, bakom ett fårstängsel norr om Grava kyrka, med texten ”1/2 mil 1767”.

Eftersom milsenarna sattesupp för att hålla ordning på statstjänstemännens reseersättning utgick de från Stockholms slott. Det borde innebära att avstånden på milstenarna handlar om tillryggalagd sträcka från närmast föregående sten och inte ha med avståndet till närmaste stad att göra. Däremot måste det ju finnas en tänkt riktning på vägen, eftersom avstånden mellan stenarna varierar.

1 mil till Ilanda borde alltså inte handla om avståndet från Karlstads skjutsstation utan från stenen vid Nickebokiosken. Och 1/2 mil norr om kykan följaktligen avståndet från Ilanda och dit. Hittar vi nästa sten åt Illbergshållet kan vi bli någotlunda säkra.
Milstenen
Milstenen vid Ilanda.

Milstenen vid Grava

Miltenen norr om Grava kyrka.

Annonser

Stodene från ovan – sammanfattning 2

Fler identifierade platser från bildsviten 2627 Grava – Ängebäck – Stodene på Flygfotohistoria.se:

Foto 103375 Gården Älvgärdet och handelsträdågrden Almars färjeläge

Foto 101469 Gården Hultet på Almars färjeväg

Foto 103736 ????

Foto 100345 Bomans glas vid Skårevägen

Foto 100762 Gården Kullen och Kullsjön vid vägen till Stodenehagen

Foto 101456 ????

Foto 101433 ????

Foto 103364 ????

Foto 102473 Grava kyrka

Foto 103960 ????

Foto 103893 ????

Foto 103292 Norra Grava

Nu har vi kommit flera kilometer hemifrån och en bra bit utanför hemmanet Stodenes gränser, så det är dags för en paus. Husen mindre kända för mig, men området är fortfarande landsbygd, så det lär vara lättare att identifiera dem på fotona.

Stodene – enligt G.M. Sandins Gravabok

Stodene var redan under medeltiden anslaget till stomhemman åt prästen i Tingvalla., och skulle ”Nillss i Stodönn” giva ”smör 5 p:d, genjerd 1c. jern”. 1548 heter landbonden Gullbron i Stodönn och skall lämna 5 lispund smör och 100 osmundjärn samt utgöra 4 daxverke, vilket emellertid ”präste fritt niuter” och behövde alltså inte lämna något till kronan. 1572 bortskänktes Stodene till frälse men har sedermera indragits till kronan och är nu 1mantal skatte.

Under många år höll Karlstads tingslag ting härstädes. Stodene var likaledes under många år gästgivaregård. Namnet har under tidernas lopp skrivits på många olika sätt. Dess första led är formsvenskans ”stadh”, nu sto. Sista delen är det gamla ordet ”önne” lika med ö. Gården har tydligen varit helt kringflugen av vatten.

Hemmanet omfattar 221,7 har varav 77,4 äro åker, 3,8 äng och 98,7 skogsmark. Hemmanet har 7 brukningsdelar och hade laga skifte 1829.

Det är vad G. M. Sandin berättar i notisen Stodene i sin bok Grava och Forshaga, Kulturhistoriska anteckningar, utgiven på eget förlag i Forshaga 1930. Det finns en del utspritt om Stodene på andra håll i boken också, bland annat om gästgiveriet under rubriken ”Samfärdsel” och något kopplat till en försäljning av uthus från Grava kyrka.

Tyvärr anger inte Sandin några källor till citaten i notisen om Grava. Någon notapparat finns inte, så man får gissa sig fram utifrån den generella källförteckningen för hela boken. Men det räcker nog för att komplettera den knapphändiga informationen på Wikipedia. Vi börjar där.

Stodene – ett villaområde med medeltida anor

Villaområdet Stodene sträcker sig från Västra stambanan i väster till Klarälven i öster och från Torpnoret i söder nästan upp till Grava kyrka i norr. Både på Wikipedia och andra ställen beskrivs den kort och gott som en del av tätorten Skåre i Karlstads kommun. Detta stämmer visserligen idag, men egentligen är det ett hemman med medeltida anor.

Detta är inte längre något man kan se med blotta ögat och vill man läsa sig till områdets historia före 1970-talet får man gå till ett folkbibliotek eller knacka på hos någon farbror i området och be att få låna en bok i ämnet.

Detta är alltså något man borde göra något åt, och eftersom det tar en stund att förändra stadsplanemässiga fadäserna, tänkte jag börja på Wikipedia. Till att börja med var gården Stodene både gästgivargård och tingsställe under många år.

Förhoppningsvis är artikeln om Stodene något fylligare än såhär efter sommaren:

Stodene är en del av tätorten Skåre i Karlstads kommun och består till stor del av villabebyggelse.

Stodeneparken var samlingsplats för ungdomar på 1930-talet, och bytte ägare till Missionsförbundet och heter nu Solliden och är föreningsgård för SMU Skåre.[1]

Det SKA bli ett Grava-vapen

Idag hade jag sällskap under en skumpig busstur från stan av hembygdsföreningens ordförande Nisse Karlsson. Vi konstaterade än en gång att det är dags för oss två och Erik Andersson att slå våra kloka huvuden ihop och stöpa om hembygdsföreningens sköldformade emblem till ett riktigt heraldiskt vapen.

Erik ska bara få avsluta boken om Grava kyrka först – inför 150-årsminnet av senaste stora renoveringen. Den boken ser jag fram emot, för det finns många alldeles för tunna kyrkobeksrivningar. De är bra att sälja för en tjuga i vapenhuset, men vill man veta lite mer om byggnaden så är det svårt att hitta bra monografier.