Stodene från ovan – sammanfattning 1

Dags att sammanfatta mina flygfotospaningar lite. Vad har vi hittat och vad är fortfarande gåtor? Samtliga bilder jag har hittat kommer från serien 2627 Grava – Ängebäck – Stodene på Flygfotohistoria.se. Som kartan visar har man startat vid nuvarande Skåre centrum och täckt in området mellan järnvägen, Södra Hyn och Klarälven. Fototillfället uppges vara ”mellan åren 1950 och 1957”.

Foto 102175 Gården Norsbråten och grannhuset Lilla Norsbråten på Fruktvägen 1-3

Foto 102809 Centrumvägen?

Foto 99999 Centrumvägen?

Foto  102859 Gården Lugnet och trädgårdsmästare Berglunds handelsträdgård (platsen för nuvarande Stodeneskolan)

Foto 102586 Gården Fridhem på nuvarande Kumminvägen 4

Foto 102369 Kumminvägen 27

Foto 102252 Gårdarna Sal och Nya Sal på Stodenevägen

Foto 102620 Gården Därute på Stodenevägen

Foto 102236 Kumminvägen 25

Foto 101572 Gården Nya Sal på Stodenevägen

Foto 101693 Gården Där Väst på Stodenevägen?

 

Annonser

Kulturhistorisk bebyggelse i Stodene

Efter 1970-talets kommunsammanslagningar kändes det viktigt för både tjänstemän och politiker att lära känna de nya kommundelarna på olika sätt. Värmlands museum presenterade 1979 en rapport med Karlstads kommuns kultur- och byggnadsnämnder som främsta målgrupp. Rapporten, som skulle utgöra en vägledning i nämndernas långsikta arbete, redovisade resultaten av den kulturhistoriska inventering som genomfördes i kommunen 1976-78.

Rapporten innehåller en del intressant material från Grava, men tyvärr inget från Stodene, eftersom den till största del fokuserar på landsbygden och fornminnen.

Den nybildade Karlstads kommun hade redan 1971 påbörjat ett eget arbete på Stadsarkitektkontoret för att inventera kulturhistorisk bebyggelse. Arbetet bedrevs från 1975 inom Kommittén för kulturhistorisk bebyggelse, som från 1981 fick en parlamentarisk sammansättning. Kommittén kunde 1984, samma år som staden Karlstad firade sitt 100 årsjubiléum, presentera sin slutrapport ”Kultorhistorisk bebyggelse i Karlstads kommun”.

Det är i denna rapport vi hittar de intressanta notiserna för Stodenes, som i rapporten placeras in i området ”Skåre östra”, tillsammans med Skåre centrum. Följande har kommittén att berätta om de sex intressanta fastigheterna i Stodene (siffrorna är en kartfererens och hänvisar till den löpande numreringen rapporten):

412

STODENE 1:50, Granlidsvägen 39

Timrad liten stuga med faluröd lockläktpanel och tegeltäckt sadeltak. Troligen uppfört 1874.

Det bäst bevarade av de små enkla stugorna från slutet av 1800-talet, som ligger utmed den gamla landsvägen

413

STODENE 1:55, Granlidsvägen 31

1½-vånings bostadshus, reveterat med ljusgul fasad och tegeltäckt tak.

Mycket välbevarat. Även fönster och dörrar är ursprungliga.

414

STODENE 1:82, Granlidsvägen 47

Bostadshus i trä, byggt 1916. Sockel av natursten och fasad med faluröd lockläktpanel. Taket är tackt med korrugerad plåt.

Ett av de äldsta kvarvarande små stugorna utmed gamla landsvägen. Husets ursprungliga karaktär är bevarad.

415

STODENE 1:99, Tallrotsvägen 23

1½-vånings bostadshus från 1922 med faluröd lockläktpanel och vita detaljer. Taket är täckt med tegel.

Mycket välbevarat, tidstypiskt bostadshus.

416

STODENE 1:100, Granlidsvägen 42

1½-vånings, litet bostadshus från 1915, med faluröd lockläktpanel och vita detaljer. Taket är täckt med tegel.

Ett av de äldsta kvarvarande små husen utmed den gamla landsvägen.

418

STODENE 1:744, Fruktvägen 3

Timrad mangårdsbyggnad i 1½ våning från slutet av 1800-talet. Fasaden är av stående gulmålad lockpanel. Sadeltaket är täckt med tegel. På tomten finns också ett uthus i samma stil.

Välbevarad mangårdsbyggnad från 1800-talet.

Vad har man tyckt vara värt att bevara? De flesta av de intressanta byggnaderna ligger i eller i närheten Granlidenområdet. De är bostadshus som på något sätt minner om tiden innan Stodene exploaterades, visserligen inte innan järnvägen och industrialiseringen kom till Grava, men väl innan den på allvar nådde Stodene. Det verkar som att komittéen velat bevara minnet av småbrukar- och arbetarhemmen som växte upp längs landsvägen norr om den stora arbetsplatsen Skåresågen en kilometer söderut.

Det här kan väl vara något att komplettera Wikipedia med? Jag börjar pytsa ut informationen redan nu!

Stodene – ett villaområde med medeltida anor

Villaområdet Stodene sträcker sig från Västra stambanan i väster till Klarälven i öster och från Torpnoret i söder nästan upp till Grava kyrka i norr. Både på Wikipedia och andra ställen beskrivs den kort och gott som en del av tätorten Skåre i Karlstads kommun. Detta stämmer visserligen idag, men egentligen är det ett hemman med medeltida anor.

Detta är inte längre något man kan se med blotta ögat och vill man läsa sig till områdets historia före 1970-talet får man gå till ett folkbibliotek eller knacka på hos någon farbror i området och be att få låna en bok i ämnet.

Detta är alltså något man borde göra något åt, och eftersom det tar en stund att förändra stadsplanemässiga fadäserna, tänkte jag börja på Wikipedia. Till att börja med var gården Stodene både gästgivargård och tingsställe under många år.

Förhoppningsvis är artikeln om Stodene något fylligare än såhär efter sommaren:

Stodene är en del av tätorten Skåre i Karlstads kommun och består till stor del av villabebyggelse.

Stodeneparken var samlingsplats för ungdomar på 1930-talet, och bytte ägare till Missionsförbundet och heter nu Solliden och är föreningsgård för SMU Skåre.[1]

Varför har ingen skrivit något om Skåre herrgård?

Det är många böcker som borde skrivas. Till exempel den om Skåre herrgård. Det finns åtminstone inte någon bok som satt några spår på Internet. Inte ens en liten Wikipedia-sida finns det. Det borde det finnas. Jag får nog ta och skriva en webbstrategi för Grava hembygdsförening.

Sitter någon på fakta om herrgår’n? – Bara att börja här!

Juli: Folkrörelsernas fanor

Nu förflyttar vi oss från heraldik till vexillogi. Gösta Karlsson-Skårebo bidrar med juli månads kalenderbild till fotoalmanackan. Nu är det visserligen inte Grava, utan den fiktiva socknen Vårbo, med sågverksorten Vårbotorp som central ort, men de har uppenbara likheter med Grava och Skåre.

Jag har ingen konkret bild att föreslå, men de måste ju finnas i arkiven – bilderna från demonstrationstågen, årsmötena, valmötena, tältmötena.

Vad sägs om ett dokumentärfoto från den här tilldragelsen? Demonstrationståget för JA-sidan i folkomröstningen om rusdrycksförbudet ska just avtåga från Vårbo folkskola till valurnorna i sockenstugan:

”Mot vinkelbyggnadens kortvägg står fanor, standar, banderoller och demonstrationsplakat lutade i sådan mängd att den röda väggen knappt skymtar emellan. […] Johan Lind korsar landsvägen bärande nykterhetslogen Hoppets hoprullade fana. Han ställer den bland de andra fanorna vid skolhusväggen. […] 

[…] när gossmusikkåren är inrättad och korrekt uppställd, ropas de övriga upp: sångkörerna från baptist- och missionsförsamlingarna, blådandsföreningen Hoppets Ankar, NTO-logen Hoppet från Vårbotorp, NTO-logen Höstblomman från Hertzöga, Missionsförsamlingen, Missionsförsamlingens ungdomsförbund, Baptistförsamlingen, Baptistförsamlingens ungdomsförbund, Missionsförsamlingens söndagsskogor, Baptistförsamlingens söndagsskolor och alla de övriga. Alla uppställda tre och tre med en meters lucka, och så gott som alla försedda med endera fana, standar, flagga, banderoll, plakat eller vimpel.”

Var finns denna fanprakt idag? Värmlands museum? Fanmuseet i Grängesberg (som vi såg på Antikrundan häromdagen)? På nån kyrkvind eller i nån mörk skrubb i logelokalen? I min kalender har de en given plats

!Nykterhetslogen 381

Nykterhetslogen 381 Fridsborg församlade i Lutherska kapellet i Örnsköldsvik.