Stodene från ovan – sammanfattning 4

Tack vare hjälp från Facebook-gruppen ”Vi som har bott eller bor i Skåre” har jag fått fler pusselbitar på plats till Flygfotohistoria.se.

  • Elaine och Mattias hittade det egna huset på Foto 102809 Korsningen Centrumvägen-Björkrotsvägen
  • Björn hittade Foto 103893 Tallholmen, Norra Grava
  • Lars hittade Foto 101680 Centrumvägen med handelsträdgård och Boltziushuset till höger och Foto 101416 Norra Grava 714 (nuvarande djurhemmet)
  • Lisbeth hittade Foto 101433 Norra delen av Fruktvägen

Sammanfattning

Foto 101680 Centrumvägen med handelsträdgård och Boltziushuset till höger

Foto 102809 Korsningen Centrumvägen-Björkrotsvägen

Foto 102175 Gården Norsbråten och grannhuset Lilla Norsbråten på Fruktvägen 1-3

Foto 102809 Korsningen Centrumvägen-Björkrotsvägen

Foto 99999 Centrumvägen 35

Foto 102859 Gården Lugnet och trädgårdsmästare Berglunds handelsträdgård (platsen för nuvarande Stodeneskolan)

Foto 102586 Gården Fridhem på nuvarande Kumminvägen 4

Foto 102369 Kumminvägen 27

Foto 102252 Gårdarna Sal och Nya Sal på Stodenevägen

Foto 102620 Gården Därute på Stodenevägen

Foto 102236 Kumminvägen 25

Foto 101572 Gården Nya Sal på Stodenevägen

Foto 101693 Gården Där Väst på Stodenevägen?

Foto 103375 Gården Älvgärdet och handelsträdågrden Almars färjeläge

Foto 101469 Gården Hultet på Almars färjeväg

Foto 103736 ????

Foto 100345 Bomans glas vid Skårevägen

Foto 100762 Gården Kullen och Kullsjön vid vägen till Stodenehagen

Foto 101456 ????

Foto 101433 Norra delen av Fruktvägen

Foto 103364 ????

Foto 102473 Grava kyrka

Foto 103960 ????

Foto 103893 Tallholmen, Norra Grava

Foto 103292 Norra Grava

Foto 101416 Norra Grava 714 (nuvarande djurhemmet)

Medeltid hos grannarna

Arvid Ernvid - Värmländsk medeltidJag är inte så trångsynt att jag bara intresserar mig för min egen omgivning. Ibland måste man vidga vyerna och inse att man kan lära sig en hel del av grannarna också. Att läsa Arvid Ernviks Värmländsk medeltid  – bidrag till landskapets äldsta historia ger inte särskilt mycket om man bara intresserar sig för vad som timat i Stodene. Men om man kikar över älven, så hände det nog en hel del intressant. Gårdarna på östra sidan Klarälven – Rud, Solberg och sedermera prästgården Almar – låg nämligen under Varnhems kloster och Almar var dessutom ett av Klarälvens laxfisken. Och lax, det är intressant, för Ernvik. Laxfisket är nämligen den enda näring som gett folk utanför provinsen anledning att höra talas om Värmland innan järnhanteringen tog fart på Gustav Vasas och hans söners initiativ.

Vad säger då Ernvik om fisket i Almar?

Birger Jarl yngste son, hertig Bengt Birgersson, biskop i Linköping (d. 1291) upprättade före sin avresa till Gotland 1287 14/7 sitt testamente. Han donerade då till Varnhems kloster gården Almar  i Grava socken ”cum piscaturis in Amn”, dvs med fiske i  älven. Då Jerker Rosén behandlar detta gåvobrev tar han för givet, att Amn åsyftar Gullspångsälven. Emellertid hade konung Erik Eriksson 1248 och 1249 innehaft fiskerätten i Gullspångsälven redan före hans faders tid, dvs före 1216, då konung Erik Knutsson avled, vilken rättighet han konfirmerar. Denna fiskerätt innehade Varnhem ostört till mitten av 1300-talet.  I biskop Bengts testamente avses enlit min mening Klarälven, som i några brev kallas ”Amn”.

Kursiv text är s p ä r r a d hos Ernvid

Vad säger oss då detta? Det är inte mycket fakta i själva notisen om Almar, men boken i övrigt avhandlar en hel del om laxfiskets premisser på medeltiden. Ernvik pratar mycket om fångstmetoder och hur dessa kan beläggas geografiskt genom att spåra dem i värmländska ortsnamn.

Själv blir jag mest nyfiken på hur vilken typ av permanent bebyggelse det kan ha fört med sig och vilken personal som behövdes för att hålla verksamheten igång. Och hur tillgodogjorde sig munkarna nere i Västergötland fisken man fångade (eller troligare, lät fånga) i Klarälven. Konserverades den på plats? Omsattes den i kontanter och i så fall vid vilken marknad, eller var den bara ämnad för att mätta munkarna under det ymniga fastandet? Det får jag nog söka i något specialverk om medeltida fiskafänge.

Tack Jenny för pusselbiten!

Busenkelt! tyckte Jenny, så efterlysningen lönade sig. Bilden visade sig föreställa utsikten från huset jag identifierade igår.

Flygfoto Stodene

Det är alltså Centrumvägen på Granlidssidan, om man nu säger så. Centrumvägen löper i nederkant och grönsakslandet längst ner hör till nummer 35. Huset i bildens mitt är Centrumvägen 42. In från vänster kommer Björkrotsvägen med träden runt Stodenesjön på vänster sida. Hörnuset nummer 19 har fortfarande samma rejäla gräsmatta och har inte fått något hus utanför sig på Centrumvägen. Däremot har det tillkommit ett par hus mellan 19 och grannen 13, som syns i bildens överkant.

I övrigt är bilden i stort sett bebygd, utom övre högra hörnet, som fortfarande är skog. Av dagens kartor skulle man kunna tro att det är den dungen som heter Granliden, men det beror helt enkelt på att det är enda stället i kvarteret där det finns plats att skriva något.

Stodene från ovan – sammanfattning 3 och efterlysning

För studen återstår det en förtretlig lucka att fylla i Stodene från ovan-pusslet. Jag har tidigare gissat att det är taget efter Centrumvägen söder om Noret, men nu vet jag inte längre. På fotografens rulle är det rutan mellan Norsbråten i korsningen Centrumvägen/Fruktvägen och grannhuset en bit upp efter Centrumvägen på nummer 35. Har planet girat höger ut över Granliden en sväng innan det vek tillbaka mot Centrumvägen, eller…

Jag postar bilden här och hoppas att någon skriker ”Ja, men – det är ju….!”

Flygfoto Stodene

Och här kommer sammanfattningen:

Foto 102175 Gården Norsbråten och grannhuset Lilla Norsbråten på Fruktvägen 1-3

Foto 102809 Centrumvägen ????

Foto 99999 Centrumvägen 35

Foto  102859 Gården Lugnet och trädgårdsmästare Berglunds handelsträdgård (platsen för nuvarande Stodeneskolan)

Foto 102586 Gården Fridhem på nuvarande Kumminvägen 4

Foto 102369 Kumminvägen 27

Foto 102252 Gårdarna Sal och Nya Sal på Stodenevägen

Foto 102620 Gården Därute på Stodenevägen

Foto 102236 Kumminvägen 25

Foto 101572 Gården Nya Sal på Stodenevägen

Foto 101693 Gården Där Väst på Stodenevägen?

Foto 103375 Gården Älvgärdet och handelsträdågrden Almars färjeläge

Foto 101469 Gården Hultet på Almars färjeväg

Foto 103736 ????

Foto 100345 Bomans glas vid Skårevägen

Foto 100762 Gården Kullen och Kullsjön vid vägen till Stodenehagen

Foto 101456 ????

Foto 101433 ????

Foto 103364 ????

Foto 102473 Grava kyrka

Foto 103960 ????

Foto 103893 ????

Foto 103292 Norra Grava

Åter till Norsbråten!

Både korsord och pussel mår bra av att man lägger ifrån sig dem ett tag och tänker på något annat. Tar en tur i rummet eller helt enkelt glömmer bort gåtan i några veckor. Jag åkte buss med en gammal Norsbråtenbo för ett tag sedan och berättade om mitt flygfotoprojekt från i höstas. ”Ditt hus har jag märkligt nog inte hittat” konstaterade jag. Vilket ju var lite underligt, så i morse tyckte jag att det var dags att plocka fram fotona igen.

Och så kunde jag, med hjälp av Sveriges bebyggelse och Gröna kartan, klämma dit ytterligare en bit i flygfotopusslet!

Stodene 1:42 Norsbråten

Stodene 1:42, Norsbråten, Centrumvägen 35

Fastigheten Stodene 1:42 hör till Norsbråten. I början av 60-talet var det en liten jordbruksfastighet som ägdes av Karl Larssons dödsbo. Då var bostadshuset reveterat, men när det renoverades på 70-talet kläddes fasaden med vitt mexitegel. Vägen framför huset är nuvarande Centrumvägen, som löper från själva gården Norsbråten i söder/vänster upp mot handelsträdgården och dagens Stodeneskolan. Ladugården och trådgårdsodlingarna lär idag korsa tomtgränsen gå en bit in på villatomterna på Aprikosvägen.

I bildens högerkant skymtar vi grusgången in till huset på Centrumvägen 42, som tyvärr inte finns med i Sveriges bebyggelse.

Milstenarna i Grava

Nu måste vi få ordning på det här med milstenar också. Ernvik har lärt mig att vägen är ”måld” om den har milstenar och att de hänger ihop med skjutsväsendet. Men hur relaterar de till varandra och till gästgivargårdarna egentligen?

Utgår vi från Karlstad så finns den första milstenen vid Nickebokiosken i Råtorp. Den minns jag inte vad det står på, men något i stil med ”1/2 mil 1767” är ingen vild gissning. Sen hittar vi nästa sten vid Gamla Ilandavägen, alldeles invid järnvägsövergången. På den står det ”AF 1 mil 1767”. AF betyder att det var Adolf Fredrik, Gustaf III:s pappa, som var kung året när stenen restes. Sen har vi en sten till, bakom ett fårstängsel norr om Grava kyrka, med texten ”1/2 mil 1767”.

Eftersom milsenarna sattesupp för att hålla ordning på statstjänstemännens reseersättning utgick de från Stockholms slott. Det borde innebära att avstånden på milstenarna handlar om tillryggalagd sträcka från närmast föregående sten och inte ha med avståndet till närmaste stad att göra. Däremot måste det ju finnas en tänkt riktning på vägen, eftersom avstånden mellan stenarna varierar.

1 mil till Ilanda borde alltså inte handla om avståndet från Karlstads skjutsstation utan från stenen vid Nickebokiosken. Och 1/2 mil norr om kykan följaktligen avståndet från Ilanda och dit. Hittar vi nästa sten åt Illbergshållet kan vi bli någotlunda säkra.
Milstenen
Milstenen vid Ilanda.

Milstenen vid Grava

Miltenen norr om Grava kyrka.

Stodene – 1700-talets svar på Ilandakorset

OK, jag fortsätter att försöka bringa lite ordning i Arvid Ernviks information om Stodene gästgiveri. Alla gästgiverier hade ju en mer eller mindre strategisk placering i geografin. För Stodenes del handlade det om ett vägskäl i kommunikationerna norr- och väster ut från Karlstad, vilket idag väl egentligen motsvaras av Ilandakorset, där riksväg 61 och 62 delar sig. Vägen hade bara en lite annorlunda dragning på den tiden. Ingen hade då kommit på den befängda idén att spränga sig förbri Hultsberg för att kunna dra landsvägen över Ilandaslätten.

Och skjutsar detta gästgiveri på vägen åt Älvdalen samt åt Eda skans och är beläget ifrån Karlstad 3/4 (gamla) mil; till Illberg i Kils hd 3/4 mil, samt till Torp i Nedre Ullerud 1 3/4 mil, alltsammans uppmåld väg; d:o över skogen åt Lillnor i Nors sn 1 1/2 mil omåld väg.

Ernvik, s. 142

Illberg, strax söder om Apertin, är alltså närmaste gästgivargården på vägen mot Eda skans, det vill säga väster ut genom Värmland – dagens 61:a. Norrut, motsvarande 62:an, hette närmaste gästgiveri Torp i Nedre Ullerud. Exakt var Torp ligger berättar nog Ernvik på annat ställe. De 1 3/4 gamla milen tar oss cirka 18,7 km uppåt Älven, vilket borde vara en ledtråd.

Från Karlstad via Stodene och vidare norr- och väster ut var vägen ”måld”, vilket innebar att den var uppmätt med vägstenar, kanske även med stolpar. Över skogen kunde man även bli skjutsad till gästgiveriet Lillnor i närhet av Nors kyrka. Här är det närmast en motsvarighet till nuvarande Trossnäsvägen vi pratar om.