Uno och Institutet #3

Bengt Rur har levererat ytterligare en pusselbit till mina funderingar kring Uno Lindgren och Kommunalheraldiska institutet:

Uno Lindgrens arkiv finns hos Riksarkivet. Dessa handlingar är tills vidare belagda med sekretess och sålunda ej tillgängliga.

Något liknande gäller om det Berghmanska brevarkivet hos Kungl. Biblioteket.

Att handlingarna finns hos Riksarkivet och inte i någons garderob känns förtroendeingivande. Tidsnog får nån intresserad heraldiker ta del av dem och kan göra något kreativt av dem. Nu återstår väl bara att ta reda på vilken form av sekretess de är belagda med. Ett litet brev till Riksarkivet, alltså.

Annonser

4 reaktioner på ”Uno och Institutet #3

  1. Framförallt när sekretessen hävs, så man kan börja planera forskningen om heraldikens utveckling i Sverige under 1900-talet…

  2. Precis! Det känns som att 1900-talet var ett ganska brokigt sekel för heraldiken, så det vore intressant att få veta vad som kan dölja sig i kvarlåtenskapen efter både Uno Lindgren och fenomenet Arvid Berghman.

  3. Orsaken till sekretesen är i Lindgrens fall är, om jag förstått det hela rätt, att Uno Lindgren inte uppskattade (milt uttryckt) den statliga myndigheten Statsheraldikerämbetet och därför inte ville att de skulle få ta del av hans arbete. Han hade ett horn i sidan till dess tjänstemän – faktiskt i stort sett varenda en.

    Debatten under 80-talet går att följa i Vapenbilden.

    1. Boken om 1900-talsheraldiken mtte bli spnnande lsning 😉 Sitter inte vid datorn nu – finns 80-talsnumren digitaliserade?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s