Vart tog Gärdet vägen?

Ett av de ursprungliga efter bygatan i Stodene är förmodligen borta. Än en gång var det Ekonomiska kartans uppgifter som hjälpte mig att identifiera ett av husen i Sveriges bebyggelse, nämligen gården Gärdet:

Stodene 1:4 mfl, Gärdet
19 ha, 11 åker, 8 skog m.m. Tax 26.500 (22.100, 4.400). Förvärvad 1941. Trä, omkr. 1825, 2 läg., 5 rum, 1 kök, 2 hallar. Rest 1941. El, v. Stall o. ladug., sten, 1905, för 3 hästar o. 10 nötkr. Ladug. omb. till lagerlokal för grönsaker 1960. Äg. trädgårdsmäst. Erik Lindh; barn: Anita, Ingemar, Olle, Barbro.

 

Huset är tyvärr missat på flygfotot, men uthusen finns med på fotot över granngårdet Därute, så bilderna från igår får illustrera även dagens fynd. Gärdet låg längst ut på Stodenevägen, ute vid Skårevägen. Närmaste granne hade idag varit Skåre Taxi på gamla Uno-X-macken.

Gärdets uthus låg vägg i vägg med granngården Därutes uthus. Avtagsvägen neråt i fotot går norrut mot Skårevägen.

Nytt om namn: Därute i Stodene

Ett ställe som jag egentligen borde ha placerat med lätthet var det gula huset i kurvan där Stodenevägen svänger mot söder. ”Därute” heter den i Sveriges bebyggelse. Därute, i förhållande till vad? kan man ju fråga sig. Kanske ”Därute vid landsvägen” sett längre inifrån bygatan?

På flygfotot här ser man inte mycket mer än taket av mangårdsbyggnaden. Huset var rött på den tiden, men idag är det som sagt gult. Det var visserligen inte någon ursäkt för att inte identifiera huset utifrån uppgifterna i Sveriges bebyggelse, men fastighetsbeteckningen måste ha ändrats när uthusen revs och marken styckades av till villatomter nån gång på 70-talet.

 

På Ekonomiska kartan heter fastigheten Stodene 1:16 och därmed kan vi med säkerhet koppla ihop det gula huset i svängen med notisen om Därute i Sveriges bebyggelse:

Stodene 1:16, Därute
20 ha, 13 åker, 7 skog m.m. Tax. 26.000 (22.000, 4.000). Trä, 1921, 4 läg., 4 rum, 4 kök, 2 hallar. El, v, avl. Stall, trä, 1919, för 2 hästar. Äg. Ivar Axelssons stbh.; Fru Märta Axelsson; barnen Lars, Gunnel, Bengt, Per-Göran.

Namnet Axelsson för tankarna till grannen i söder, Axelssons sågverk, som grundades av Gunnar Axelsson på mark han ”köpt av fadern”. Var Gunnar och Ivar bröderm, kanske?

Borde Linbaneskogen heta Viktoriaparken?

Titten på ekonomiska kartan från 1960-talet gav mig inte så mycket mer kring Granliden. Däremot lyckades jag pricka in en del byggnader som gäckat mig ett tag. Det handlar om husen som försvann. Ett av dem heter Viktoria och är ett av få gårdsnamn som finn med på kartan.

Gården Viktoria är som sagt borta idag, men finns med i  finns med i Sveriges bebyggelse:

Stodene 1:26, Viktoria
15.721 kvm. Tax 15.000 (2.200, 12.800). Förvärvad 1925. Trä, 1912, 3 rum, 1 kök, 2 hallar. El. Äg. flottningsarb. Janne o. Ellen Viktoria Gustavsson.

Ska vi gissa på att stället inte hade fått sitt namn när Janne och hans fru tog över det 1925?

Jag har haft lite svårt att placera det på dagens 1970-talslandskap i Stodene, men jag fick en referenspunkt när jag hittade granngården Fridhem häromdagen. Skulle man till Viktoria fick man nämligen ta vänster vid Fridhem på vägen mellan Stodenevägen och Norsbråten.

Det är ingen stor väg som leder till Viktoria, men så var det ju en återvändsgränd för de flesta. Med detta i minnet är det lättare att tolka den grön-gula kartan från innan grävskoporna beredde vägen för 70-talet. Vägen förbi Fridhem mot Viktoria är numera borta, och motsvaras närmast av villahäckarna mellan Fänkålvägen och Kumminvägen. Drar man en linje från de där häckarna och fortsätter ungefär ett kvarter hamnar man ungefär vid Mejramvägens vändplan eller strax bortom.

 

Huset är borta, men skogen som hörde till gården Viktoria finns kvar och är ett utflyktsmål för barnen både på dagis och Stodeneskolan. Barnen säger att de går till ”Linbaneskogen” trots att linbanan, som spändes upp i dungens mitt i början av åttiotalet, måste ha försvunnit långt innan de föddes.

Så vore det inte mer logiskt att den lilla parken hette något mer tidlöst, som Viktoriaparken istället?

 

Granlidens gård

Nu har Claes-Håkan sagt det magiska ordet ”Granlidens gård”, så nu måste vi gå till botten med det här.

Jag är alltså ute efter gården som är utmärkt med G vid Norets utlopp på kartan ovan. Claes-Håkan skriver:

”Tror inte att Granlidens gård finns idag. Den beskrivning jag fick idag var att den låg vid älven efter Granlidsvägen.”

Det tycker jag stämmer väldigt bra med min karta. Om vägen hette Granlidsvägen på 1880-talet vet jag inte, men det  fanns bro över Noret i varje fall. Det är svårt att avgöra av kartan, men Granlidsvägen verkar gå mellan boningshuset Älven, medan nån föregångare till Skårevägen (som dock inte går över Älven) går väster om uthusen.

Övriga Granliden verkade mest bestå av skog på den här tiden. Längre upp längs Granlidsvägen (som går misstänkt nära Älven på kartan!) ligger tre hus på ett gärde väster om vägen. Jag återvänder till Sveriges bebyggelse och letar byggnadsår på hus

Granlidsvägen 39 borde vara ett av husen. Det  byggdes 1874 och har faktiskt Granliden med i fastighetsbeteckningen (Stodene 1:50 Granliden). Dessutom är den med i förteckningen över kulturhistoriskt intressant bebyggelse i Karlstads kommun:

En liten stuga med faluröd lockläktpanel och tegeltäckt sadeltak. Troligen uppfört före 1874. Den bäst bevarade av de små enkla stugorna från slutet av 1800-talet, som ligger utmed den gamla landsvägen.

Det finns ett hus till från 1800-talet på Granliden. Stodene 1:141 är byggt 1880 och ligger på Granlidsvägen 55 (tror jag). Det skulle också kunna vara ett av husen i gläntan.

Imorgon får vi jämföra med kartan från 60-talet…

När det växte blomkål på Stodeneskolans skolgård

Då var det dags att plocka fram den där förlösande pusselbiten igen, då. Det var när jag kände igen uthusen på Kumminvägen som jag kunde identifiera det lilla klustret av byggnader som utgör resterna av Västra Stodene. Därifrån tog vi oss igår österut, hela Stodenevägen ända ut till Uno-X vid Skårevägen.

Idag tar vi samma startpunkt, men färdas söder ut, mot Stodeneskolan. Redo?

(17)

När uthusen på bilden var identifierade var det som sagt inga problem att konstatera att Stodenevägen kommer in från höger bildkant. 8:ans buss svänger idag 90 grader in på Anisvägen och fortsätter i dikeskanten mellan de två åkrarna söder ut mot Stodeneskolan. Att leda in bussen på den befintliga körvägen som sneddar över gårdsplanen var kanske inte att tänka på när det moderna Stodene låg på skissbordet. Men nog hade det varit mycket charmigare om man hade behållit det gamla vägnätet som cykelvägar bland villorna! Nu finns det kanske någon rest av den i de gamla trädgårdarna, men där den och växthusen låg, ligger idag Kumminvägens villor.

Häromdagen hade jag en teori om vart den här vägen tar vägen. Det förmodade målet var fastigheten Stodene 1:56 i hörnet Kanelvägen-Kumminvägen. Problemet var bara att hitta rätt bild – alla faluröda med faluröd ladugård och syrénberså mitt bland gula fält har ju en förmåga att se lika dana ut på svartvita flygfoton.

(13)

Men jag skulle få belägg för min teori. Det var växthusen och vägkröken som gjorde att jag kunde pussla ihop gården med nästa granne i söder. Avstånden ser mycket större ut på flygfotot, men det är faktiskt bara ett kvarter mellan de två gamla gårdarna. Gården Fridhem har idag adress på Kumminvägen, men väder baksidan mot gatan. Där inkörsvägen till gården förr gick ligger idag Fänkålvägens ena husrad.

Hur var det då med nästa förmodade mål? Jo, området för nuvarande Stodeneskolan måste ju helt enkelt komma härnäst.

(12)

Här ser vi hur den gamla körvägen förenar sig med dagens Aspvägen. Mitt i bilden ligger familjen Berglunds nyanlagda handelsträdgård. De måste just ha flyttat nerifrån Skåre, för bostadshuset ser ut att vara under uppförande. Men odlingsverksamheten verkar vara i full gång. Där växthusen för tomater och gurka finns på bilden ligger idag Stodeneskolans lärarparkering och skolkökets varumottagning.

Gården Lugnet ser i stort sett ut som den gör idag, kanske har trädgården blivit lite lummigare de senaste sextio åren. Rakt framför huset ligger idag skolans gymnastiksal och i söder ligger den stora asfaltsplanen, som från början var vändplats för buss nummer 5, innan den den fick ändhållplats borta på Stodenevägen.

Bakom huset ser vi på bilden en äng, som idag är bussgata. Träden i höger bildkant är hör till inramningen av Stodenetjärn. Direkt norr om träden ligger idag Stodene förskola.

Stodenevägen komplett!

Tack vare bekräftande inlägg från Jenny, Malin och Odd Andreas är jag nu säker på min sak – det är på Stodenevägen jag befinner mig!

Och har man hittat en pusselbit att utgå ifrån, så lossnar det snart. Så låt oss ta en tur längs den gamla bygatan Stodenevägen. Vi startar längst i väster vid Anisvägen!

(17) Bygatan har just gått över från cykelbana till Stodenevägen, strax öster om ladan.

(15) Korsningen Stodenevägen-Nävervägen mitt i bilden någonstans bland uthusen. Sedan Stodenevägen 17 och 15 längst till vänster.

(18) Stodenevägen 17 och 15 igen, längst till vänster nummer 13 mitt i vägkröken.

(16) Nu har vi garaget från Stodenevägen 15 längst till höger i bild. Nummer 13 ligger inbäddat i grönskan, medan uthusen skulle ha legat på Stodenevägen 11.

Siffrorna inom parentes hänvisar till översikten på www.flygfotohistoria.se, där fotona kan beställas.

 

Pusslet blir svårare – vad föreställer de här bitarna?

Det var en sak att lokalisera den västra delen av Stodenevägen. Man hur ska jag få ihop det på den västra halvan – på andra sidan Anisvägen? Nu famlar jag ordentligt och försöker räkna fönster och jämföra taklutning på olika foton.

 

Image

Image 

Jag är till exempel tämligen säker på att det vita huset på bilderna ovan numera är rött och ligger kvar på Stodenevägen. I så fall heter gården Nya Sal och går att placera in i Östra Stodene hemman. Krökningen på bygatan stämmer också ganska bra med hur Stodenevägen viker av mot sydost.

Men det är grannhuset som ställer till det. På det svart-vita flygfotot ser det snarast falurött ut. Taket verkar inte heller helt stämma med hur det ser ut idag. OM det är det jag tror att det är, så heter det min potentiella gästgivargård och eventuella tingsställe i Stodene, gården Sal, vars mangårdsbyggnad enligt Sveriges bebyggelse uppfördes på 1700-talet.

Tills motsatsen är bevisad klänger jag fast vid uppgifterna i Sveriges bebyggelse, om att huset, som bytte ägare 1950, renoverades samma år och dessutom ”moderniserades” 1961, vilket skulle kunna betyda att huset faktiskt inte såg riktigt lika ut på flygfotot, i Sveriges bebyggelse idag.

Men helst ser jag ju såklart min egen tes bevisad…

Tre trädgårdsmästare i Stodene för femtio år sedan

Det många som har noterat den ytterst välvårdade fruktträdgården mitt emot Stodeneskolan genom åren. Häromdagen upptäckte jag dess hemlighet – vad som ser ut som en ambitiös villaträdgård är egentligen resterna av en handelsträdgård.

Studerar man ekonomiska kartan från 1960-talet kan man se att det som idag är Stodeneskolans asfalterade skolgård för 50 år sedan var en trädgårdsanläggning med växthus och hela baletten. I Sveriges bebyggelse ges detaljerna i korthet:

Stodene 1:117

21.969 kvm. Tax 34.800 (3.200, 31.600). Trä o. sten, 1955, 3 rum, 1 kök, 1 hall. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädg. Anlades 1944 o. omf. 3 växthus, 125 bänkfönster samt 1,5 ha frijord. Huvudsakl. Odlas i växthus tomater o. på friland grönsaker. Äg. Trädgårdsmäst. Valfrid o. Britta Berglund; barn: Ann-Britt, Gunnel.

Jag hade ett svagt minne av en artikel i hembygdsföreningens skriftserie ”Grava i ord och bild” om handelsträdgårdsbranschen. I del tre från 2006 fann jag artikeln ”Trädgårdsmästarna” av Bengt Karlsson, som ger en personlig skildring av vad som beskrivs som en ”framträdande yrkeskår”. Under 30-40-50-talen ska ett tiotal småskaliga handelsträdgårdar ha funnits i Grava, i glappet mellan bondesamhällets självhushållning och dagens storskaliga grönsaksodling.

Under rubriken ”Valle och Britta Berglund” kan vi läsa om trädgårdsmästarna vid nuvarande Stodeneskolan. När Berglunds etablerade sig i Skåre 1938 var det först vid nuvarande infarten till Skåre, mellan järnvägen och Skårenoret. På platsen finns idag en bilverkstad i det nedlagda Skåre Cementgjuteris lokaler. Läget var uppenbarligen inte optimalt för en handelsträdgård, så på 1944 flyttade man verksmheten till Stodene:

Stodene i Skåre (där Stodeneskolan idag är belägen) blir platsen för deras nya handelsträdgård. Där har de förvärvat ett rejält stycke åkermark, en liten bit skog och en större  bostad. Där bygger de tre stora växthus, ett för tomatodling, ett för att odla gurka och ett tredje för att driva upp blomplantor: petunior, tagetes, dalior m.m. På friland odlades grönsaker: ärtor, morötter, blomkål, vitkål, dill, persilja. När säsongens tomat- och gurkskörd var bärgad nyttjades växthusen till att driva upp krysantemer.

Inkomsterna kom från lokal yrkesmässig handel, torghandel och försäljning till Kooperativa Förbundet.

Transporter sköttes hela tiden med egna fordon. Under senare delen av 60-talet minskade man odlingen påtagligt på grund av Valles sjukdom, och 1969 upphörde odlarverksamheten helt.

Marken kan inte ha legat i träda länge, för redan 1974 stod Stodeneskolan redo att ta emot sina första elever.

Avsnittet om familjen Berglunds handelsträdgård avslutas med ett underbart foto av trädgårdsmästarinnan Britta. Fotografen måste ha stått mitt på dagens skolgård. Men istället för den asfalterade basketbollplanen ser vi Britta iförd blommig klänning, sittande på trappsteget till den sidolastade varubussen. Lastrummet är till hälften fyllt med grönsaker i flätade spånkorgar. Framför sig har hon ett berg av trälådor blomkål, redo för transport till KF:s kunder.

Bengt Karlssons fortsätter sin exposé över Gravas trädgårdsmästare genom att ta oss till Granliden. Där konstaterat han kort och gott att det fanns en trädgårdsmästare Johansson vid Stodenetjärn. Sveriges bebyggelse har fler detaljer:

Stodene 1:31 Granlidens hadelsträdgård

13.792 kvm. Tax. 31.800 (6.800, 25.000). Frövärvad 1936. Trä, revet., 1948, 3 rum, 1 kök, 1 hall, gar. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädgården anlades 1936 o. omfattar 3 växthus, 1 bänkgård best. av 100 bänkfönster samt frijord. Huvudsakligen odlas grönsaker, blommor och krukväxter. Äg. Trädgårdsmäst. Olov o. Anna Johansson.

Nästa trädgårdsmästare har dock Karlsson mer att berätta om. Det är den nere vid Almars färja, som i Sveriges bebyggelse kallas för ”Stodene växthusanläggning”.

Stodene växthusanläggning

8.418 kvm. Tax 43.100 (2.100, 41.000). Trä, 1945, 3 rum, 1 kök, 2 hallar. Mod. 1945. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädg. omf. 4 växthus, bänkfönster samt frijord. Huvudsakl. Odlas rotfrukter, tomater o. grönsaker. Äg. Trådgårdsmäst. Gunnar o. Elsa Sandberg; barn: Britt-Marie, Eyvind.

Bengt Karlsson kallar den för Sandbergs Handelsträdgård och ger en mycket livfullare skildring än Sveriges bebyggelses torra ögonblicksbild av fastighetsbeståndet. Verksamheten grundades 1907 av Viktor Sandberg, född i Stodenehaga 1879. På 1940-talet hade verksamheten utmed vägen ner till Almars färja växt till att omfatta sex stora växthus, alltså två fler än 20 år senare.

Bengt Karlssons skildring bygger både på egna minnen från barndomens Skåre och på en jubileumsartikel i Karlstads-Tidningen i samband med Viktor Sandbergs 65-årsdag. I artikeln får vi bland annat veta att Viktor arbetade på länge i trädgården, långt efter att han förlorat synen.

En annan som har barndomsminnen från Sandbergs handelsträdgård i Gösta Karlsson, som i en anslutande artikel berättar hur han tillsammans med tre kompisar köpte ett kilo solspruckna tomater som lördagsgodis inför badutflykten med cykel till Ilandatjärn.

Verksamheten togs över 1945 av sonen Gunnar Sandberg, som drev handelsträdgården vidare till 1964.

Paret på bilden har aldrig varit i Stodene.

 

Stodene i Sveriges bebyggelse

Image

Den allmänna bildning, som nutiden kräver, måste grundas på kännedom om den egna bygden, där hemmet bildar utgångspunkten. Från denna grundval vidgar sig hembygdsintresset på ett självklart sätt till att omfatta det samhälle och den bygd, vari man lever, den kommun och det landskap dit man hör samt fosterlandet i dess helhet.

Så låter inledningen till praktverket ”Sveriges bebyggelse”. Man kan inte annat än skriva under. Förra helgen fick jag mitt efterlängtade exemplar av Sveriges bebyggelse – Värmlands län, del 1 där min egen hembygd ingår. Stodene hade ännu inga gatunamn på 1960-talet, men genom god service från lantmäteriet på Karlstads kommun har jag under veckan kunnat jämföra och krångla för att identifiera byggnader via fastighetsbetäckningarna.

Än så länge har jag bara en karta med dagens moderna fastighetsbetckningar, men jag har kommit en god bit på väg i att identifiera det hundratal hus som finns med i boken. Av de hundra är det ett trettiotal som har gårdsnamn. Själv kände jag bara till tre – Granliden, Stodenehagen, Norsbråten och Kullen, men nu börjar jag få koll.

Typiskt nog är det de äldsta fastigheterna som även har ett gårdsnamn, men de allra äldsta gäckar mig fortfarande, för de verkar ha bytt fastighetsbetecknigar sedan 60-talet. Allra mest nyfiken är jag på gårdel Sal, som är den byggnad som uppges vara från 1700-talet. Kan det vara på den gården som tingsstället i hemmanet Stodene var beläget? Om det var någon gård i byn som var stor nog att hysa häradsrätten när den samlades till ting någon gång om året, så vore det inte underligt om den fick namnet Sal (vilket jag vill tolka som bestämd form singularis).

I så fall börjar jag få kläm på vad som är Västra respektive Östra Stodene, som ska ha bestått av sex gårdar, grupperade tre och tre efter den medeltida bygatan, som motsvaras av Stodenevägen med förlängning i gångbanan längs grusfotbolssplanen mitt i Stodene. I det jag tolkar som Västra Stodene ligger tre 1800-talsbyggnader, varav en heter Björkeryd. Den östra klungan är mera diffus, men där ligger fastigheten Nya Sal, i vars närhet jag gärna skulle placera 1700-talsgården Sal.

Innan jag har fått tag på en karta med de gamla fastighetsbeteckningarna får det helt enkelt bli ett varv till i Sveriges bebyggelse och kolla vilka som var jordbruksfastigheter och jämföra med lantmäterietskarta från 1880. Fredagsmys? Jepp.

Här är hela listan på gårdsnamn i Stodene:

Sal

Nya Sal

Aspbråten

Björkeryd

Gärdet

Norsbråten

Lilla Norsbråten

Granhult

Stonhaga

Där Vest

Stodenehaga

Stodenebacken

Norsbråten

Granliden

Hultet

Viktoria

Älvvik

Hillelund

Därute

Lugnet

Annelund

Fridhem

Sveanäs

Enhagen

Skoghem

Stodenehaga

Erikslund

Sjöhölm

Kullen

Gunnebo

Nya Sal

Lugnet

Älvgärdet

Norsbråten

Granliden

Furebo

Folkparken Solliden i Hagbergs kiosk

20120731-104929.jpg

När jag hittade artikeln om Stodene på Wikipedia innehöll den en enda notis – om ”Stodeneparken”. Det förvånade mig av två anledningar. Dels har jag aldrig hört namnet Stodeneparken om det som idag är Missionskyrkans sommarhem i Grava. Dels ligger inte Solliden-parken i Stodene,även om det omgivande området, som i folkmun även det kallas Solliden, idag har växt ihop med Stodene-området. Solliden ligger inom hemmanet Södra Grava, men det är jag förmodligen ensam om att bry mig om idag.

Men det som var nytt för mig i artikeln kändes ändå rätt logiskt. Solliden känns mer som ett idylliskt missionarnamn på en liten parkanläggnig, medan Stodeneparken är mer i kärv arbetarstil.

Vill man få en skönlitterär skildring av hur parken först kom till som en arbetarrörelsens festsals och sedan kom att övertas av frikyrkan, ska man läsa novellen ”Sista dansen” av Gösta Karlsson-Skårebo.

Den finns med i den fantastiska lilla boken ”Hagbergs kiosk – och andra berättelser kring folkrörelserna i Vårbo”. Vårbo är en omskrivning för Gösta Karlsson-Skårebos hemsocken Grava. Andravomkringliggande platser är mindre väl kamouflerade, som herrgården Ålundaholm och grannen i norr – Norrhaga.

Läs!