Stodene var redan under medeltiden anslaget till stomhemman åt prästen i Tingvalla., och skulle ”Nillss i Stodönn” giva ”smör 5 p:d, genjerd 1c. jern”. 1548 heter landbonden Gullbron i Stodönn och skall lämna 5 lispund smör och 100 osmundjärn samt utgöra 4 daxverke, vilket emellertid ”präste fritt niuter” och behövde alltså inte lämna något till kronan. 1572 bortskänktes Stodene till frälse men har sedermera indragits till kronan och är nu 1mantal skatte.
Under många år höll Karlstads tingslag ting härstädes. Stodene var likaledes under många år gästgivaregård. Namnet har under tidernas lopp skrivits på många olika sätt. Dess första led är formsvenskans ”stadh”, nu sto. Sista delen är det gamla ordet ”önne” lika med ö. Gården har tydligen varit helt kringflugen av vatten.
Hemmanet omfattar 221,7 har varav 77,4 äro åker, 3,8 äng och 98,7 skogsmark. Hemmanet har 7 brukningsdelar och hade laga skifte 1829.
Det är vad G. M. Sandin berättar i notisen Stodene i sin bok Grava och Forshaga, Kulturhistoriska anteckningar, utgiven på eget förlag i Forshaga 1930. Det finns en del utspritt om Stodene på andra håll i boken också, bland annat om gästgiveriet under rubriken ”Samfärdsel” och något kopplat till en försäljning av uthus från Grava kyrka.
Tyvärr anger inte Sandin några källor till citaten i notisen om Grava. Någon notapparat finns inte, så man får gissa sig fram utifrån den generella källförteckningen för hela boken. Men det räcker nog för att komplettera den knapphändiga informationen på Wikipedia. Vi börjar där.
Under Wermlandsörnen 