Jag får härmed göra avbön. Jag har de senaste tjugo åren, bland annat på Wermlandsheraldik.se, hävdat att Johan III skulle ha infört Värmlands nuvarande vapen, en blå örn i silverfält. Så är icke fallet. Det var i själva verket Erik XIV som först skapade järvvapnet till Gustav Vasas begravning, för att sedan byta ut det mot örnvapnet, någon gång under 1567, alltså för 450 år sedan!
Sanningen har funnits under näsan på mig hela tiden. Den hittills mest uttömmande beskrivningen av Värmlands vapen finns i Svenska Turistföreningens årsbok från 1928. Under avdelningen ”Smärre bidrag” har Torsten Lenk skrivit en illustrerad artikel på fem sidor om Värmlands vapen. Det mesta i artikeln är fortfarande giltigt, bortsett från att den är skriven då landskapsvapnen var fastställda i sin hävdvunna form (för Värmlands del en svart örn i gulfält), istället för den ursprungliga. Lenk stämmer in i kören som efterlyser en revision av vapenserien, något som sedan skulle bli sanning, bara några år senare.
När jag skulle skriva notisen om örnvapnets tillkomst på Wermlandsheraldik.se hade jag läst Lenks artikel så många gånger att jag inte trodde mig behöva kolla fakta. Jag visste ju att järvvapnet var skapat av Erik XIV för att bidra till den furstliga ståten vid Gustav Vasas begravning och att det ersattes av örnvapnet kort därefter. Alltså fick lillebror äran av förbättringen, när det egentligen var storebror som var upphovsman till bägge vapnen.
Så här ligger det i själva verket till:
Men den viktigaste arkivuppgiften och den som löser problemet är en i det ovan anförda bandet, Palmsköldska samlingen 256, befintlig avskrift »aff Secret. Rassmus Ludwigssons egenhendige annotation.» Den lyder: »K. Erich den 14:de har förandrat och förbättrat på Stockholms slått A:o 67 Wapnerne för Någre Swenske provincier, Nembligen för Westergötland en blå grijp udi hwit field, för Nerike ett förgylt kors medh 4 gåle lillier udi blått fiäld och en blå örn udi hwit fjäld för Wermland.» Kung Erik är alltså upphovsman även till vapnet i dess nya skepnad. Av de tre förändrade landskapsvapnen är det endast det sista som fått hävd. De andra synas icke ha vunnit burskap.
Förlåt.
Nu återstår bara att hitta ett sätt att uppdatera artikeln på Wermlandsheraldik.se.
Under Wermlandsörnen 
Spennende om gamle heraldiske tradisjoner for svenske landskap. Har du noen kilder som viser hvordan dette ”järvvapnet” så ut (avtegninger eller seglavtrykk)? Selv bor jeg i et norsk ”landskap”, Helgeland, som mangler slike tradisjoner, selv om det var et eget len fra middelalderen til ut på 1600-tallet. Ved midten av 1600-tallet ble Helgeland og noen andre mindre len slått sammen til det som nå tilsvarer Nordland fylke, som ikke fikk komponert et eget våpenskjold før godt ut på 1900-tallet. Det eneste jeg kjenner av noe som ligner ”landskapsvåpen” fra middelalderen er ”nabolandskapet” i sør, Namdalen. Dette er den nordligste delen av nåværende Nord-Trøndelag fylke (1/1 2018 blir de to trønderfylken slått sammen til Trøndelag fylke). Namdalen var i middelalderen delt i to halvfylker eller syssler, øvre halva og nedre halva, altså den øvre halvdelen og den nedre halvdelen av lenet. I løpet av middelalderen har bøndene i hver av disse områdene skrevet brev og hengt ved et felles segel. Det ene seglet viser et kirkebygg, med omskriften S’RVSTICORV DE VALLE NAVMV SVPIORI. Det andre seglet viser en person (trolig en helgen) stående i en portal, med omskriften S’UNIUERSITATIS ECLESE SCE MAURE DE NUMDAL. Det hadde vært flott om disse motivene hadde blitt overført til et våpenskjold som representerte ”landskapet” Namdalen.
Nedenfor ligger to lenker til en kronikk i Adresseavisen om det ene seglet, og en illustrasjon av begge seglene.
https://www.adressa.no/meninger/article1575654.ece
https://www.adressa.no/incoming/article1378938.ece5/BINARY/w980/kronikknett%20150111
Kul att du gillade inlägget! Det finns ganska gott om bilder av och källor rörande Värmlands vapen med järven, även om en del är lite förvirrat. Järv och bäver var inte helt lätt att hålla isär för 1500-talets konstnärer. Några sigill avtryck med järvvapnet känner jag däremot inte till – det vore något att hitta i arkiven!
Jag ska försöka sammanfatta lite om vapnets tidiga historia – det kanske kan bli ett inlägg på bloggen innan kvällen. 😉
//Fredrik
Et tillegg til mitt forrige innlegg, delen om segl fra Namdalen. To kommuner i Namdalen, Nærøy og Overhalla, har brukt elementer fra seglene. I Nærøy kommune ligger Nærøy kirke, som var hovedkirke for nedre halva eller ytre halva av Namdalen. Seglet viser en person stående i en portal kommer fra denne delen. Nærøy sitt kommunevåpenet (godkjent i 1987) viser ”I gull tre røde liljetopper forent i trepass”, det er tre liljer på toppen av portalen. Se følgen lenke som viser kommunevåpenet.
https://foto.digitalarkivet.no/fotoweb/archives/5027-Kommunevåpen/Kart%20og%20tegninger%20og%20segl/he10081205030976.tif.info
I Overhalla kommune ligger Ranem kirke, som var hovedkirke for øvre halva av Namdalen. Seglet som viser kirkebygget kommer fra denne delen. Overhalla sitt kommunevåpen (godkjent 1989) viser ”I gull sju røde kors som danner en sirkel”, korsene har samme for korset på kirkebygget. Se følgen lenke som viser kommunevåpenet.
https://foto.digitalarkivet.no/fotoweb/archives/5027-Kommunevåpen/Kart%20og%20tegninger%20og%20segl/he10081205030979.tif.info