Familjen var på gudstjänst med dopplanering i Forshaga kyrka i söndags,. Kyrkan är i stort sett tom på heraldisk utsmycking. Det är i och för sig inte så konstigt. Kyrkan invigdes av JA Eklund 1921 och på den tiden var man inte så hård på heraldisk begravingsståt.
Fast vid kyrkkaffet kunde jag nöjt konstatera att Svenska kyrkans bordsflagga stod på hedersplats i församlingshemmet.
Gud har humor, det är säkert – annars skulle han inte ha stått ut med oss så här länge. Men om han uppskattar ironui vet jag inte. Idag berättar Torgny Lindén om Svenska kyrkans nya bönewebb i NWT. Lanseringen av den nya bönewebben är ett av greppen för att öka intresset inför kyrkovalet om en månad. Vet inte om det ger resultat, men snygg är den i alla fall.
Bönerna som framförs genom den nya kanalen verkar vara lika brokig som de som framförs på det traditionella sättet. ”Tack Gud för att Kils kommuns nya logotyp ser ut som en stjärt” ber någon. Även om ämnet är angeläget så tror jag inte att Kils kommuns heraldiska öde kommer avgöras genom gudomlig intervention.
Under Wermlandsörnen 