Arvid Ernvik utmanar matematiken

Arvid Ernvik ger som sagt fler Stodenefakta i sin artikeln om vårt gästgiveri än vad man får i GM Sandins Gravabok. I förbifarten levererar denna förtätade mening:

Hemmanet Stodene hade tidigare varit ett helt, som förmedlats till ett halvt. En fjärdedel därav hade fältväbeln Johan Holm löst till skatte och sedan lämnat 1/8 att brukas av hammarsmeden Petter Stake. Hemmanets övriga fjärdedel beboddes av 1736 av tvenne åbor.

Ernvid 1974, s. 142

Nu måste jag ta spjärn ordentligt för att klara av matematiken. Är det så att skattebördan halveras när hemmanet ”förmedlas” från ett till ett halvt? I så fall tror jag att jag får ihop det.

1727: Häradstinget styr upp gästgiveriet och tvingar Hammarötassarna över isen

Vad är det då som är så märkvärdigt med Arvid Ernviks ”Att resa i Värmland”? Detaljerna! Texten är så kompakt på fakta att man måste relatera alla avsnitt till varandra. Det som är relevant för Stodene kan lika gärna finnas gömt i en text om Nor, Färjestad eller Nedre Ullerud. För att börja få lite ordning på dem så kommer den första av några små notiser om verksamheten.

1727, den 1 augusti (i samband med Persmäss?) hölls häradsting på Ruds gästgivargård, där man försökte komma överens om hur verksamheten vid Stodene gästgiveri skulle kunna ordnas för att klara efterfrågan på transporter året runt. Alla hemman i Grava skulle bidra, antingen direkt med hästar, eller som ”reservskjutslag”. Undantagna var präster, patroner, nämndemän och ståndspersoner, eftersom de förväntades resa med egna hästar och alltså inte tära på skjutsväsendets resurser.

Även bönderna på Hammarö, som ju även de hör till Karlstads härad, var tvungna att bidra med hästar vid gästgivargården i Stodene. De var visserligen ursäktade sommartid, när det var lite omständigt att ta sig till fastlandet (broförbindelse kom väl först på 1900-talet?). Men på vintern tyckte inte häradstinget att de hade något att skylla på, så då skulle de ta sig de två milen upp till Grava med sina hästar.

Uppgifterna om detta ting i Rud inleder stycket om Stodene, men handlar det om grundläggandet av gästgiveriet? Jag tror inte det. Svaret finns kanske på någon av de andra 400 sidorna i boken, så jag återkommer i ämnet.

Stodene gästgiveri – tack vare Peter Olausson

Jag har länge stört mig på att jag inte hittat några längre texter eller spännande fakta Stodene om gästgiveri. Bara en futtig antydan i GM Sandins Gravabok. Man anar ju att det måste finnas något skrivet om verksamheten, men var ska man leta? När jag såg den spränglärde historikern Peter Olausson sittande värnlös i en monter på värmländska bokmässan såg jag min chans! Ett lovligt byte för en vetgirig amatörhistoriker!

Peter hade mycket intressant att tipsa om. Inte bara när det gäller gästgiveriet, utan även om tingsplatsen, som har gäckat mig lika mycket. Arkivtips hade han såklart många, men han ville först kolla att jag inte missat den uppenbara källan till kunskap: ”Har du kollat i Ernviks ”Att resa i Värmland?” Där har han ju skrivit om alla värmländska gästgiverier…” Det var ju det jag inte hade! På lunchen på måndagen blev det ett besök i stadsbibliotekets värmlandsrum.

Del två av kristinehamnaren Arvid Ernviks verk ”Att resa i Värmland” har undertiteln ”Gästgiveri och skjutshåll under 500 år”, så här hade jag såklart mycket att grotta ner mig i. Boken inleds med en historik över skjutsväsendets historia och reglering genom seklen. Sedan följer en häradsvis genomgång av verksamheten. Och på sidorna 141-145, under Karlstads härad, kan man läsa om Stodene gästgiveri.

Visserligen handlar det mycket om vagnar, bråk om ansvarsfördelning mellan bönder och hur många sadlar man förväntades hålla i lager, men för mig som gillar att läsa mellan raderna ger det mycket mer. Avsnittet ger mer Stodenehistoria av bara farten än vad någon annan bok jag har hittat. Bland annat finns det en hel del om dem som levt och verkat på min lilla jordplätt. Men det är ett annat blogginlägg – kanske redan ikväll?

Stodene från ovan – sammanfattning 1

Dags att sammanfatta mina flygfotospaningar lite. Vad har vi hittat och vad är fortfarande gåtor? Samtliga bilder jag har hittat kommer från serien 2627 Grava – Ängebäck – Stodene på Flygfotohistoria.se. Som kartan visar har man startat vid nuvarande Skåre centrum och täckt in området mellan järnvägen, Södra Hyn och Klarälven. Fototillfället uppges vara ”mellan åren 1950 och 1957”.

Foto 102175 Gården Norsbråten och grannhuset Lilla Norsbråten på Fruktvägen 1-3

Foto 102809 Centrumvägen?

Foto 99999 Centrumvägen?

Foto  102859 Gården Lugnet och trädgårdsmästare Berglunds handelsträdgård (platsen för nuvarande Stodeneskolan)

Foto 102586 Gården Fridhem på nuvarande Kumminvägen 4

Foto 102369 Kumminvägen 27

Foto 102252 Gårdarna Sal och Nya Sal på Stodenevägen

Foto 102620 Gården Därute på Stodenevägen

Foto 102236 Kumminvägen 25

Foto 101572 Gården Nya Sal på Stodenevägen

Foto 101693 Gården Där Väst på Stodenevägen?

 

Laga skifte i Stodene 1829 – del 1

Jo, jag fick ta tjuren vid hornen och ge mig på laga skiftesprotokollet för Östra och Västra Stodene, upprättat av läntmätaren L G Örn. Är det någon punkt i en bys historia som är betydelsefull rent geografiskt, så är det ju laga skifte. Tillsammans med enskifte, storskifte och eventuell industrialisering i och för sig, men man ska ju börja någonstans.

Här följer en utskrift av de första sidorna av skiftesprotokollet. Är det någon som har för mycket fritid är det fritt fram att komma med förslag till rättningar eller ännu hellre fortsätta renskrivningen av protokollet!

Källa: Lantmäterimyndigheternas arkiv 17-GRA-187 Laga skifte 1828

Beskrifning till kartan öfver Östra och Västra Stodenes alla ägor beläget (?) ut Carlstads tingslag och Grafva socken

Författad vid laga skifte år 1829 af LG Örn

Sidan 5

År 1829 den 29 junii instälte sig undertecknad Förste Landtmätaren ut Hemmanet Wästra Stodene beläget uti Carlstads Tingslag och Grafva Socken för att med anledning af Konungens respektive befallningshafvandes resolution av den 8 maij innevarande år förrätta laga skifte å alla ägorna till Östra och Wästra Stodene, hvarvid och efter därom i laga tid å prädiktstol i sockne kyrkan kungjord dag voro närvarande jordägarna uti Östra gården Olof Larsson 23/108 (?), Anders Andersson ?/8, Eric Nilsson 51/216 (?), samt för Wästra Jonas Persson ?/4, Anders Andersson ?/16, Olof Danielsson ?/16, Anders Danielsson ?/16, frånvarande Guldbrand Jansson (?) ?/16, äfven iställde sig de för socknen valde och edsvurne gode männ

Sidan 6

Jonas Andersson i Östra Tolerud, Anders Nilsson i Torpnoret.

§1 S:D:

Sedan förordnandet blifvit uppläst och uppå tillfrågan om jordägarna haddde något jäf emot landtmätaren och gode männen eller hinder emot förrättningens företagande att anmäla som af alla med nej besvarades , så företogs med ägornas affattning påföljande dagar, som utan uppehåll förrättades och fullbordades till den 8 julii då uppå kallelse samtlige uppå förut antecknade jordägare utom Gullbrand Jansson, äfvensom gode männen sammanträdde.

§2

Så väl genom förrättningskungörelser som genom särskild budskickning voro angränsande rågrannar anmodade att denna dag inställa sig för att i afseende på råskillnaderna höras och infant sig i sådant afseende majoren och riddaren af Kongl. Svärdsorden, välborne Herr G.A. Blomcreutz företeende fullmagt från Disponenten för Uddeholms Bolag Herr Bergsrådet J.G Geijer af den 23e nästlidne (?)

Sidan 7

nästlidne (?) Junii, att härvid svara och bevaka bolages rätt och för dess egendommar Säteriet och frälsehemmat Södra Grafva.

§3

Råskillnaden emot frälsehemmanet Grafva tager sin början vid Clara Elf No I där ett dike utgör skillnaden, hvarefter en gärdesgård vidtager och utgör gräntsen (?) till en kärn vid No II IIII alnar från stentrumman vid gamla landsvägen hade skillnaden varit efter en dal eller wattenkjöl, som nu befans uppvallad och uttorkad, och som ej någon av rågrannarna kände bestämde skilljelinien hemmanen emellan överenskommo de nu enhälligt, att genom en rät linia fördela dalen närmast till hälften uti hvardera gården, hvarefter råstenar uppsattes invid vägen och stentrumman NoIII därifrån 338 alnar till No IV vid gatan som leder till Wästra Stodene, widare fortgår råskillnaden därifrån efter gärdesgården till Stora

Sidan 8

Stora Landsvägen. No V där Grafva hemmans ägor slutar och Säteriet Ilandaholms vidtager.

§4

Råskillnaden emot Ilandaholm förblifver såsom den förut varit, såsom å ömse sidor ärkänd och sträcker den sig från näst förut anförmälte råpungt 714 alnar till råstenen No VI och vidare gärdesgården efter ner i Noret, som utgör skillnaden Stodene och Ilandaholms ägor emellan så långt i söder de sig sträcka hvarefter samma nor bestämma gräntsen af Stodene ägor emot hemmanet torp ner i Clara Elf och densamma tillbaks till No I.

§5

På Stodene hemman år 1787 undergådd storskilftesdelning efter då gällande författningar och samma delning år 1788 ???? häradsrätten fastställlde, så komer för innehafvande ägor så vidt det rörer hvardera halfgården att utgörna delningsgrund (?) hvarvid likväl observeras: att som västra halfva gården efter yppad rättegång förloradt en äng om 7 tunneland, 23 kappeland, redan för 20 år sedan afsålts (?) till Ilandaholms säteri, så kommer östra halfvgården att efter gradering (?) ????? halva innehållet deraf på det

Fortsättning följer…

Vart tog Gärdet vägen?

Ett av de ursprungliga efter bygatan i Stodene är förmodligen borta. Än en gång var det Ekonomiska kartans uppgifter som hjälpte mig att identifiera ett av husen i Sveriges bebyggelse, nämligen gården Gärdet:

Stodene 1:4 mfl, Gärdet
19 ha, 11 åker, 8 skog m.m. Tax 26.500 (22.100, 4.400). Förvärvad 1941. Trä, omkr. 1825, 2 läg., 5 rum, 1 kök, 2 hallar. Rest 1941. El, v. Stall o. ladug., sten, 1905, för 3 hästar o. 10 nötkr. Ladug. omb. till lagerlokal för grönsaker 1960. Äg. trädgårdsmäst. Erik Lindh; barn: Anita, Ingemar, Olle, Barbro.

 

Huset är tyvärr missat på flygfotot, men uthusen finns med på fotot över granngårdet Därute, så bilderna från igår får illustrera även dagens fynd. Gärdet låg längst ut på Stodenevägen, ute vid Skårevägen. Närmaste granne hade idag varit Skåre Taxi på gamla Uno-X-macken.

Gärdets uthus låg vägg i vägg med granngården Därutes uthus. Avtagsvägen neråt i fotot går norrut mot Skårevägen.

Nytt om namn: Därute i Stodene

Ett ställe som jag egentligen borde ha placerat med lätthet var det gula huset i kurvan där Stodenevägen svänger mot söder. ”Därute” heter den i Sveriges bebyggelse. Därute, i förhållande till vad? kan man ju fråga sig. Kanske ”Därute vid landsvägen” sett längre inifrån bygatan?

På flygfotot här ser man inte mycket mer än taket av mangårdsbyggnaden. Huset var rött på den tiden, men idag är det som sagt gult. Det var visserligen inte någon ursäkt för att inte identifiera huset utifrån uppgifterna i Sveriges bebyggelse, men fastighetsbeteckningen måste ha ändrats när uthusen revs och marken styckades av till villatomter nån gång på 70-talet.

 

På Ekonomiska kartan heter fastigheten Stodene 1:16 och därmed kan vi med säkerhet koppla ihop det gula huset i svängen med notisen om Därute i Sveriges bebyggelse:

Stodene 1:16, Därute
20 ha, 13 åker, 7 skog m.m. Tax. 26.000 (22.000, 4.000). Trä, 1921, 4 läg., 4 rum, 4 kök, 2 hallar. El, v, avl. Stall, trä, 1919, för 2 hästar. Äg. Ivar Axelssons stbh.; Fru Märta Axelsson; barnen Lars, Gunnel, Bengt, Per-Göran.

Namnet Axelsson för tankarna till grannen i söder, Axelssons sågverk, som grundades av Gunnar Axelsson på mark han ”köpt av fadern”. Var Gunnar och Ivar bröderm, kanske?