Stodene från ovan – sammanfattning 1

Dags att sammanfatta mina flygfotospaningar lite. Vad har vi hittat och vad är fortfarande gåtor? Samtliga bilder jag har hittat kommer från serien 2627 Grava – Ängebäck – Stodene på Flygfotohistoria.se. Som kartan visar har man startat vid nuvarande Skåre centrum och täckt in området mellan järnvägen, Södra Hyn och Klarälven. Fototillfället uppges vara ”mellan åren 1950 och 1957”.

Foto 102175 Gården Norsbråten och grannhuset Lilla Norsbråten på Fruktvägen 1-3

Foto 102809 Centrumvägen?

Foto 99999 Centrumvägen?

Foto  102859 Gården Lugnet och trädgårdsmästare Berglunds handelsträdgård (platsen för nuvarande Stodeneskolan)

Foto 102586 Gården Fridhem på nuvarande Kumminvägen 4

Foto 102369 Kumminvägen 27

Foto 102252 Gårdarna Sal och Nya Sal på Stodenevägen

Foto 102620 Gården Därute på Stodenevägen

Foto 102236 Kumminvägen 25

Foto 101572 Gården Nya Sal på Stodenevägen

Foto 101693 Gården Där Väst på Stodenevägen?

 

Laga skifte i Stodene 1829 – del 1

Jo, jag fick ta tjuren vid hornen och ge mig på laga skiftesprotokollet för Östra och Västra Stodene, upprättat av läntmätaren L G Örn. Är det någon punkt i en bys historia som är betydelsefull rent geografiskt, så är det ju laga skifte. Tillsammans med enskifte, storskifte och eventuell industrialisering i och för sig, men man ska ju börja någonstans.

Här följer en utskrift av de första sidorna av skiftesprotokollet. Är det någon som har för mycket fritid är det fritt fram att komma med förslag till rättningar eller ännu hellre fortsätta renskrivningen av protokollet!

Källa: Lantmäterimyndigheternas arkiv 17-GRA-187 Laga skifte 1828

Beskrifning till kartan öfver Östra och Västra Stodenes alla ägor beläget (?) ut Carlstads tingslag och Grafva socken

Författad vid laga skifte år 1829 af LG Örn

Sidan 5

År 1829 den 29 junii instälte sig undertecknad Förste Landtmätaren ut Hemmanet Wästra Stodene beläget uti Carlstads Tingslag och Grafva Socken för att med anledning af Konungens respektive befallningshafvandes resolution av den 8 maij innevarande år förrätta laga skifte å alla ägorna till Östra och Wästra Stodene, hvarvid och efter därom i laga tid å prädiktstol i sockne kyrkan kungjord dag voro närvarande jordägarna uti Östra gården Olof Larsson 23/108 (?), Anders Andersson ?/8, Eric Nilsson 51/216 (?), samt för Wästra Jonas Persson ?/4, Anders Andersson ?/16, Olof Danielsson ?/16, Anders Danielsson ?/16, frånvarande Guldbrand Jansson (?) ?/16, äfven iställde sig de för socknen valde och edsvurne gode männ

Sidan 6

Jonas Andersson i Östra Tolerud, Anders Nilsson i Torpnoret.

§1 S:D:

Sedan förordnandet blifvit uppläst och uppå tillfrågan om jordägarna haddde något jäf emot landtmätaren och gode männen eller hinder emot förrättningens företagande att anmäla som af alla med nej besvarades , så företogs med ägornas affattning påföljande dagar, som utan uppehåll förrättades och fullbordades till den 8 julii då uppå kallelse samtlige uppå förut antecknade jordägare utom Gullbrand Jansson, äfvensom gode männen sammanträdde.

§2

Så väl genom förrättningskungörelser som genom särskild budskickning voro angränsande rågrannar anmodade att denna dag inställa sig för att i afseende på råskillnaderna höras och infant sig i sådant afseende majoren och riddaren af Kongl. Svärdsorden, välborne Herr G.A. Blomcreutz företeende fullmagt från Disponenten för Uddeholms Bolag Herr Bergsrådet J.G Geijer af den 23e nästlidne (?)

Sidan 7

nästlidne (?) Junii, att härvid svara och bevaka bolages rätt och för dess egendommar Säteriet och frälsehemmat Södra Grafva.

§3

Råskillnaden emot frälsehemmanet Grafva tager sin början vid Clara Elf No I där ett dike utgör skillnaden, hvarefter en gärdesgård vidtager och utgör gräntsen (?) till en kärn vid No II IIII alnar från stentrumman vid gamla landsvägen hade skillnaden varit efter en dal eller wattenkjöl, som nu befans uppvallad och uttorkad, och som ej någon av rågrannarna kände bestämde skilljelinien hemmanen emellan överenskommo de nu enhälligt, att genom en rät linia fördela dalen närmast till hälften uti hvardera gården, hvarefter råstenar uppsattes invid vägen och stentrumman NoIII därifrån 338 alnar till No IV vid gatan som leder till Wästra Stodene, widare fortgår råskillnaden därifrån efter gärdesgården till Stora

Sidan 8

Stora Landsvägen. No V där Grafva hemmans ägor slutar och Säteriet Ilandaholms vidtager.

§4

Råskillnaden emot Ilandaholm förblifver såsom den förut varit, såsom å ömse sidor ärkänd och sträcker den sig från näst förut anförmälte råpungt 714 alnar till råstenen No VI och vidare gärdesgården efter ner i Noret, som utgör skillnaden Stodene och Ilandaholms ägor emellan så långt i söder de sig sträcka hvarefter samma nor bestämma gräntsen af Stodene ägor emot hemmanet torp ner i Clara Elf och densamma tillbaks till No I.

§5

På Stodene hemman år 1787 undergådd storskilftesdelning efter då gällande författningar och samma delning år 1788 ???? häradsrätten fastställlde, så komer för innehafvande ägor så vidt det rörer hvardera halfgården att utgörna delningsgrund (?) hvarvid likväl observeras: att som västra halfva gården efter yppad rättegång förloradt en äng om 7 tunneland, 23 kappeland, redan för 20 år sedan afsålts (?) till Ilandaholms säteri, så kommer östra halfvgården att efter gradering (?) ????? halva innehållet deraf på det

Fortsättning följer…

Vart tog Gärdet vägen?

Ett av de ursprungliga efter bygatan i Stodene är förmodligen borta. Än en gång var det Ekonomiska kartans uppgifter som hjälpte mig att identifiera ett av husen i Sveriges bebyggelse, nämligen gården Gärdet:

Stodene 1:4 mfl, Gärdet
19 ha, 11 åker, 8 skog m.m. Tax 26.500 (22.100, 4.400). Förvärvad 1941. Trä, omkr. 1825, 2 läg., 5 rum, 1 kök, 2 hallar. Rest 1941. El, v. Stall o. ladug., sten, 1905, för 3 hästar o. 10 nötkr. Ladug. omb. till lagerlokal för grönsaker 1960. Äg. trädgårdsmäst. Erik Lindh; barn: Anita, Ingemar, Olle, Barbro.

 

Huset är tyvärr missat på flygfotot, men uthusen finns med på fotot över granngårdet Därute, så bilderna från igår får illustrera även dagens fynd. Gärdet låg längst ut på Stodenevägen, ute vid Skårevägen. Närmaste granne hade idag varit Skåre Taxi på gamla Uno-X-macken.

Gärdets uthus låg vägg i vägg med granngården Därutes uthus. Avtagsvägen neråt i fotot går norrut mot Skårevägen.

Nytt om namn: Därute i Stodene

Ett ställe som jag egentligen borde ha placerat med lätthet var det gula huset i kurvan där Stodenevägen svänger mot söder. ”Därute” heter den i Sveriges bebyggelse. Därute, i förhållande till vad? kan man ju fråga sig. Kanske ”Därute vid landsvägen” sett längre inifrån bygatan?

På flygfotot här ser man inte mycket mer än taket av mangårdsbyggnaden. Huset var rött på den tiden, men idag är det som sagt gult. Det var visserligen inte någon ursäkt för att inte identifiera huset utifrån uppgifterna i Sveriges bebyggelse, men fastighetsbeteckningen måste ha ändrats när uthusen revs och marken styckades av till villatomter nån gång på 70-talet.

 

På Ekonomiska kartan heter fastigheten Stodene 1:16 och därmed kan vi med säkerhet koppla ihop det gula huset i svängen med notisen om Därute i Sveriges bebyggelse:

Stodene 1:16, Därute
20 ha, 13 åker, 7 skog m.m. Tax. 26.000 (22.000, 4.000). Trä, 1921, 4 läg., 4 rum, 4 kök, 2 hallar. El, v, avl. Stall, trä, 1919, för 2 hästar. Äg. Ivar Axelssons stbh.; Fru Märta Axelsson; barnen Lars, Gunnel, Bengt, Per-Göran.

Namnet Axelsson för tankarna till grannen i söder, Axelssons sågverk, som grundades av Gunnar Axelsson på mark han ”köpt av fadern”. Var Gunnar och Ivar bröderm, kanske?

Borde Linbaneskogen heta Viktoriaparken?

Titten på ekonomiska kartan från 1960-talet gav mig inte så mycket mer kring Granliden. Däremot lyckades jag pricka in en del byggnader som gäckat mig ett tag. Det handlar om husen som försvann. Ett av dem heter Viktoria och är ett av få gårdsnamn som finn med på kartan.

Gården Viktoria är som sagt borta idag, men finns med i  finns med i Sveriges bebyggelse:

Stodene 1:26, Viktoria
15.721 kvm. Tax 15.000 (2.200, 12.800). Förvärvad 1925. Trä, 1912, 3 rum, 1 kök, 2 hallar. El. Äg. flottningsarb. Janne o. Ellen Viktoria Gustavsson.

Ska vi gissa på att stället inte hade fått sitt namn när Janne och hans fru tog över det 1925?

Jag har haft lite svårt att placera det på dagens 1970-talslandskap i Stodene, men jag fick en referenspunkt när jag hittade granngården Fridhem häromdagen. Skulle man till Viktoria fick man nämligen ta vänster vid Fridhem på vägen mellan Stodenevägen och Norsbråten.

Det är ingen stor väg som leder till Viktoria, men så var det ju en återvändsgränd för de flesta. Med detta i minnet är det lättare att tolka den grön-gula kartan från innan grävskoporna beredde vägen för 70-talet. Vägen förbi Fridhem mot Viktoria är numera borta, och motsvaras närmast av villahäckarna mellan Fänkålvägen och Kumminvägen. Drar man en linje från de där häckarna och fortsätter ungefär ett kvarter hamnar man ungefär vid Mejramvägens vändplan eller strax bortom.

 

Huset är borta, men skogen som hörde till gården Viktoria finns kvar och är ett utflyktsmål för barnen både på dagis och Stodeneskolan. Barnen säger att de går till ”Linbaneskogen” trots att linbanan, som spändes upp i dungens mitt i början av åttiotalet, måste ha försvunnit långt innan de föddes.

Så vore det inte mer logiskt att den lilla parken hette något mer tidlöst, som Viktoriaparken istället?

 

Granlidens rötter

Här är den. Jag var tvungen att återvända till den igen. Häradseknomiska kartan från 1880-90-tal. Jag börjar få ordning på detaljerna nu, efter att ha hittat både flygfoton och byggnadsdokumentationer från första halvan av 1900-talet. Det är nog vägnätet som har gäckat mig mest. Det är irriterande att inte veta om cykelvägen man rullar barnvagn på är en produkt av sjuttiotalet, eller om det är en arvtagare till stig som torpare och kreatur trampat fram och tillbaka till dagsverket sen 1700-talet.

Vägnet börjar få konturer, men det finns en del gåtor kvar fortfarande. Exakt vad kan vi återkomma till vid ett senare tillfälle, för nu är det Granliden som gäller. Jag kastade ut några frågor på Facebook i eftermiddags och fick den del svar.

1. Är det någon som minns något ladugårdsliknande direkt norr Noret?

2. Heter det Granliden även söder om Noret? (Granlidsvägen går ju ända ner till sågen vid pizzerian/brandstationen).

3. Är det någon gård/hus INOM Granliden som ni skulle kalla för själva Granliden? Har Granlidennnågot centrum?

Jag ska förklara vad jag menar. Inom Stodenes gränser finns sju gårdar och ett torp, utmärkta med 3G, 3G, G och T. Det där lilla ensamma G:t nere vid Norets utlopp i Älven – vad är det?

Det är helt klart en bondgård, men kan det vara så att den gården fick ge namn åt området som skulle växa upp i norr och väster. Alltså – kan det här vara det ursprungliga Granliden? (Fråga 1)

Och hur länge fanns den här gården kvar? Huset kan mycket väl stå där och inte göra så mycket väsen av sig, men hur länge fanns uthusen kvar? Jag minns inte själv, men någon annan kanske gör? (Fråga 3)

Fråga 2 var mest en fundering som dök upp, eftersom jag har för mig att jag läst att Skåre BK startade sin verksamhet på Granliden och att hemmaplanen låg vid nuvarande reningsverket, och det är ju söder om Noret. Men jag kan ha blandat ihop begreppen lite där.

Så var det jag funderade, Jenny, Claes-Håkan och ni andra.

När det växte blomkål på Stodeneskolans skolgård

Då var det dags att plocka fram den där förlösande pusselbiten igen, då. Det var när jag kände igen uthusen på Kumminvägen som jag kunde identifiera det lilla klustret av byggnader som utgör resterna av Västra Stodene. Därifrån tog vi oss igår österut, hela Stodenevägen ända ut till Uno-X vid Skårevägen.

Idag tar vi samma startpunkt, men färdas söder ut, mot Stodeneskolan. Redo?

(17)

När uthusen på bilden var identifierade var det som sagt inga problem att konstatera att Stodenevägen kommer in från höger bildkant. 8:ans buss svänger idag 90 grader in på Anisvägen och fortsätter i dikeskanten mellan de två åkrarna söder ut mot Stodeneskolan. Att leda in bussen på den befintliga körvägen som sneddar över gårdsplanen var kanske inte att tänka på när det moderna Stodene låg på skissbordet. Men nog hade det varit mycket charmigare om man hade behållit det gamla vägnätet som cykelvägar bland villorna! Nu finns det kanske någon rest av den i de gamla trädgårdarna, men där den och växthusen låg, ligger idag Kumminvägens villor.

Häromdagen hade jag en teori om vart den här vägen tar vägen. Det förmodade målet var fastigheten Stodene 1:56 i hörnet Kanelvägen-Kumminvägen. Problemet var bara att hitta rätt bild – alla faluröda med faluröd ladugård och syrénberså mitt bland gula fält har ju en förmåga att se lika dana ut på svartvita flygfoton.

(13)

Men jag skulle få belägg för min teori. Det var växthusen och vägkröken som gjorde att jag kunde pussla ihop gården med nästa granne i söder. Avstånden ser mycket större ut på flygfotot, men det är faktiskt bara ett kvarter mellan de två gamla gårdarna. Gården Fridhem har idag adress på Kumminvägen, men väder baksidan mot gatan. Där inkörsvägen till gården förr gick ligger idag Fänkålvägens ena husrad.

Hur var det då med nästa förmodade mål? Jo, området för nuvarande Stodeneskolan måste ju helt enkelt komma härnäst.

(12)

Här ser vi hur den gamla körvägen förenar sig med dagens Aspvägen. Mitt i bilden ligger familjen Berglunds nyanlagda handelsträdgård. De måste just ha flyttat nerifrån Skåre, för bostadshuset ser ut att vara under uppförande. Men odlingsverksamheten verkar vara i full gång. Där växthusen för tomater och gurka finns på bilden ligger idag Stodeneskolans lärarparkering och skolkökets varumottagning.

Gården Lugnet ser i stort sett ut som den gör idag, kanske har trädgården blivit lite lummigare de senaste sextio åren. Rakt framför huset ligger idag skolans gymnastiksal och i söder ligger den stora asfaltsplanen, som från början var vändplats för buss nummer 5, innan den den fick ändhållplats borta på Stodenevägen.

Bakom huset ser vi på bilden en äng, som idag är bussgata. Träden i höger bildkant är hör till inramningen av Stodenetjärn. Direkt norr om träden ligger idag Stodene förskola.

Stodenevägen komplett!

Tack vare bekräftande inlägg från Jenny, Malin och Odd Andreas är jag nu säker på min sak – det är på Stodenevägen jag befinner mig!

Och har man hittat en pusselbit att utgå ifrån, så lossnar det snart. Så låt oss ta en tur längs den gamla bygatan Stodenevägen. Vi startar längst i väster vid Anisvägen!

(17) Bygatan har just gått över från cykelbana till Stodenevägen, strax öster om ladan.

(15) Korsningen Stodenevägen-Nävervägen mitt i bilden någonstans bland uthusen. Sedan Stodenevägen 17 och 15 längst till vänster.

(18) Stodenevägen 17 och 15 igen, längst till vänster nummer 13 mitt i vägkröken.

(16) Nu har vi garaget från Stodenevägen 15 längst till höger i bild. Nummer 13 ligger inbäddat i grönskan, medan uthusen skulle ha legat på Stodenevägen 11.

Siffrorna inom parentes hänvisar till översikten på www.flygfotohistoria.se, där fotona kan beställas.

 

Pusslet blir svårare – vad föreställer de här bitarna?

Det var en sak att lokalisera den västra delen av Stodenevägen. Man hur ska jag få ihop det på den västra halvan – på andra sidan Anisvägen? Nu famlar jag ordentligt och försöker räkna fönster och jämföra taklutning på olika foton.

 

Image

Image 

Jag är till exempel tämligen säker på att det vita huset på bilderna ovan numera är rött och ligger kvar på Stodenevägen. I så fall heter gården Nya Sal och går att placera in i Östra Stodene hemman. Krökningen på bygatan stämmer också ganska bra med hur Stodenevägen viker av mot sydost.

Men det är grannhuset som ställer till det. På det svart-vita flygfotot ser det snarast falurött ut. Taket verkar inte heller helt stämma med hur det ser ut idag. OM det är det jag tror att det är, så heter det min potentiella gästgivargård och eventuella tingsställe i Stodene, gården Sal, vars mangårdsbyggnad enligt Sveriges bebyggelse uppfördes på 1700-talet.

Tills motsatsen är bevisad klänger jag fast vid uppgifterna i Sveriges bebyggelse, om att huset, som bytte ägare 1950, renoverades samma år och dessutom ”moderniserades” 1961, vilket skulle kunna betyda att huset faktiskt inte såg riktigt lika ut på flygfotot, i Sveriges bebyggelse idag.

Men helst ser jag ju såklart min egen tes bevisad…

Tre trädgårdsmästare i Stodene för femtio år sedan

Det många som har noterat den ytterst välvårdade fruktträdgården mitt emot Stodeneskolan genom åren. Häromdagen upptäckte jag dess hemlighet – vad som ser ut som en ambitiös villaträdgård är egentligen resterna av en handelsträdgård.

Studerar man ekonomiska kartan från 1960-talet kan man se att det som idag är Stodeneskolans asfalterade skolgård för 50 år sedan var en trädgårdsanläggning med växthus och hela baletten. I Sveriges bebyggelse ges detaljerna i korthet:

Stodene 1:117

21.969 kvm. Tax 34.800 (3.200, 31.600). Trä o. sten, 1955, 3 rum, 1 kök, 1 hall. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädg. Anlades 1944 o. omf. 3 växthus, 125 bänkfönster samt 1,5 ha frijord. Huvudsakl. Odlas i växthus tomater o. på friland grönsaker. Äg. Trädgårdsmäst. Valfrid o. Britta Berglund; barn: Ann-Britt, Gunnel.

Jag hade ett svagt minne av en artikel i hembygdsföreningens skriftserie ”Grava i ord och bild” om handelsträdgårdsbranschen. I del tre från 2006 fann jag artikeln ”Trädgårdsmästarna” av Bengt Karlsson, som ger en personlig skildring av vad som beskrivs som en ”framträdande yrkeskår”. Under 30-40-50-talen ska ett tiotal småskaliga handelsträdgårdar ha funnits i Grava, i glappet mellan bondesamhällets självhushållning och dagens storskaliga grönsaksodling.

Under rubriken ”Valle och Britta Berglund” kan vi läsa om trädgårdsmästarna vid nuvarande Stodeneskolan. När Berglunds etablerade sig i Skåre 1938 var det först vid nuvarande infarten till Skåre, mellan järnvägen och Skårenoret. På platsen finns idag en bilverkstad i det nedlagda Skåre Cementgjuteris lokaler. Läget var uppenbarligen inte optimalt för en handelsträdgård, så på 1944 flyttade man verksmheten till Stodene:

Stodene i Skåre (där Stodeneskolan idag är belägen) blir platsen för deras nya handelsträdgård. Där har de förvärvat ett rejält stycke åkermark, en liten bit skog och en större  bostad. Där bygger de tre stora växthus, ett för tomatodling, ett för att odla gurka och ett tredje för att driva upp blomplantor: petunior, tagetes, dalior m.m. På friland odlades grönsaker: ärtor, morötter, blomkål, vitkål, dill, persilja. När säsongens tomat- och gurkskörd var bärgad nyttjades växthusen till att driva upp krysantemer.

Inkomsterna kom från lokal yrkesmässig handel, torghandel och försäljning till Kooperativa Förbundet.

Transporter sköttes hela tiden med egna fordon. Under senare delen av 60-talet minskade man odlingen påtagligt på grund av Valles sjukdom, och 1969 upphörde odlarverksamheten helt.

Marken kan inte ha legat i träda länge, för redan 1974 stod Stodeneskolan redo att ta emot sina första elever.

Avsnittet om familjen Berglunds handelsträdgård avslutas med ett underbart foto av trädgårdsmästarinnan Britta. Fotografen måste ha stått mitt på dagens skolgård. Men istället för den asfalterade basketbollplanen ser vi Britta iförd blommig klänning, sittande på trappsteget till den sidolastade varubussen. Lastrummet är till hälften fyllt med grönsaker i flätade spånkorgar. Framför sig har hon ett berg av trälådor blomkål, redo för transport till KF:s kunder.

Bengt Karlssons fortsätter sin exposé över Gravas trädgårdsmästare genom att ta oss till Granliden. Där konstaterat han kort och gott att det fanns en trädgårdsmästare Johansson vid Stodenetjärn. Sveriges bebyggelse har fler detaljer:

Stodene 1:31 Granlidens hadelsträdgård

13.792 kvm. Tax. 31.800 (6.800, 25.000). Frövärvad 1936. Trä, revet., 1948, 3 rum, 1 kök, 1 hall, gar. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädgården anlades 1936 o. omfattar 3 växthus, 1 bänkgård best. av 100 bänkfönster samt frijord. Huvudsakligen odlas grönsaker, blommor och krukväxter. Äg. Trädgårdsmäst. Olov o. Anna Johansson.

Nästa trädgårdsmästare har dock Karlsson mer att berätta om. Det är den nere vid Almars färja, som i Sveriges bebyggelse kallas för ”Stodene växthusanläggning”.

Stodene växthusanläggning

8.418 kvm. Tax 43.100 (2.100, 41.000). Trä, 1945, 3 rum, 1 kök, 2 hallar. Mod. 1945. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädg. omf. 4 växthus, bänkfönster samt frijord. Huvudsakl. Odlas rotfrukter, tomater o. grönsaker. Äg. Trådgårdsmäst. Gunnar o. Elsa Sandberg; barn: Britt-Marie, Eyvind.

Bengt Karlsson kallar den för Sandbergs Handelsträdgård och ger en mycket livfullare skildring än Sveriges bebyggelses torra ögonblicksbild av fastighetsbeståndet. Verksamheten grundades 1907 av Viktor Sandberg, född i Stodenehaga 1879. På 1940-talet hade verksamheten utmed vägen ner till Almars färja växt till att omfatta sex stora växthus, alltså två fler än 20 år senare.

Bengt Karlssons skildring bygger både på egna minnen från barndomens Skåre och på en jubileumsartikel i Karlstads-Tidningen i samband med Viktor Sandbergs 65-årsdag. I artikeln får vi bland annat veta att Viktor arbetade på länge i trädgården, långt efter att han förlorat synen.

En annan som har barndomsminnen från Sandbergs handelsträdgård i Gösta Karlsson, som i en anslutande artikel berättar hur han tillsammans med tre kompisar köpte ett kilo solspruckna tomater som lördagsgodis inför badutflykten med cykel till Ilandatjärn.

Verksamheten togs över 1945 av sonen Gunnar Sandberg, som drev handelsträdgården vidare till 1964.

Paret på bilden har aldrig varit i Stodene.