Kälde och Sankt Lars – igen

S:t Laurenti församling

Eftersom Karlstads stift är i det närmaste kliniskt rent på församlingsvapen fick jag ta mig en titt i fotoalbumet och hamnade i Söderköping. Och vad hittar jag där, om inte S:t Laurentius – igen – i Bengt Olof Käldes tappning – igen!

Det var något som sade mig att besöket i S:t Laurenti kyrka i Söderköping skulle bli riktigt bra. Och det stämde. Bengt Olof Kälde hade satt mer än ett avtryck i kyrkobyggnaden. Det jag först lade märke till var såklart församlingsvapnet som han hade bidragit med. Det hängde, skuren i trä, på norra väggen.

Dåligt med församlingsheraldik på hemmaplan, som sagt, men här fick jag ändå ett exempel på ett vapen som används i kyrkan och som är ständigt närvarande i kyrkorummet.

Inte långt därifrån, lite längre åt öster på samma vägg hade han gjort ett stort fönster över tidegärden. Inte tokigt alls. Jag skänkte kyrkorådet en tacksamhetens tanke och införskaffade en liten informationsskrift som höll mig sysselsatt ända upp i Tiveden.

Göta kanal I

Kanalboj

Originally uploaded by Wermlandsheraldik

Just nu kan jag inte komma på något bättre företagsvapen är det för Göta kanal-bolaget. Sköldemärket är retsamt simpelt – ”I fält av guld en av vågskuror bildad blå ginbalk.” Vore man en fysisk person hade man behövt ha driftiga förfäder, som utfört stordåd i konungens tjänst nån gång under juraperioden, för att lägga beslag på ett så bra vapen.

Vapnet hålls upp av två stiliga heraldiska bestar – en göteborskt hövilighetsvänd lejonhanne i samarbete med en östgötsk grip.

Man kan kanske ställa sig frågande inför vapnets unicitet. Registrerat i Heraldiska källan är det i vilket fall som helst, men det garanterar ju i och för sig inet om vapnets heraldiska kvalitet, bara att det existerar.

Jag hittar inget på nätet om vapnets tillkomst. Göta kanal har en vänförening, så jag ska höra med dem om vapnets historia.