Enars original

Jag lägger upp den igen – Enar Nordviks störtade krona. Bara för att den är så snygg. Och citerar mig själv. Bara för att det är så sant!

Det som gör att marxisten och republikanen Enar Nordvik för alltid vunnit en plats i mitt hjärta är att han skapat det slutgiltiga beviset för att heraldiken inte enbart är förbehållen reaktionära romantiker, utan en levande konstform som kan uttrycka vad som helst, oberoende av tid och rum.

Detta bevis är såklart ett heraldiskt vapen, men inte ett vapen för en fysisk eller juridisk person, utan ett uttryck för en politisk idé: ”I blått fält, en störtad krona av guld”. 

Republikanskt stöldgods?

Samtalet på Heraldica har idag bland annat handlat om Republikanska föreningens nya symbol, vilket bland andra Sydsvenskan, DN  rapporterat om.

”Jaså, RepF läser wermlandsbloggar? För inte kan mitt flera år gamla förslag ha fått fart från ingenting?” funderar Enar Nordvik. Och så kanske det ligger till – de kanske har läst om och tagit till sig mina argument för Enars vackra heraldiska uttryck för den hemska republikanska ståndpunkten.

I så fall tycker jag att Enar Nordvik ska få bli hedershärold i Republikanska föreningen. Eller, om det nu blir valmonarki efter revolutionen och Göran Hägg blir riksmarskalk – då ska han upphöjas till riskheraldiker!

Göran Hägg: Vivat Rex!

Monarkidebatten har blivit rätt pinsam inför Kronprinsessans bröllop i sommar. Populistiska kommunalpolitiker försöker vinna billiga poänger, genom att inte vilja bidra ekonomiskt till någon hyllning från sin provins. Men när de blir tillfrågade om skälen vågar de inte stå upp för sin ståndpunkt och låtsas att det gäller en principfråga om huruvida man får ge gåvor till en privatperson. Pinsamt, kort och gott.

Men så kommer det äntligen ett första seriöst inlägget i debatten, i och med Göran Häggs bok ”Utveckla monarkin”:

”Jag menar fullständigt allvar med det följande.

Jag anser verkligen att den svenska monarkin har ett stort egenvärde. I det tycks jag ha större delen svenska folket med mig. Men jag inser också att systemet som det nu är utformat i princip är orimligt och ovärdigt en demokrati. I det tycks jag faktiskt också ha majoriteten med mig, även om man tycks beredd att överse med detta.”

”Frågan är dock hur länge man kommer att ha överseende med den egendomliga situationen att ett gäng heltidsanställda såpakändisar, eller hur man nu ska se det, förutom att vara säljmotor åt kändispressen också på något sätt ska vara knutna till och representera Sveriges högsta statsledning. Klarar inrättningen ens den lindrigaste skandal i trakten av Stureplan?

Något måste göras, systemet förbättras. En republikansk president vore opinionsmässigt omöjligt – och som sagt dessutom enligt mitt förmenande historiskt och ceremoniellt olyckligt.

Ett stärkande av den aktuella kungamakten vore förstås än mer orimligt: med tanke på den nuvarande innehavarens och de närmaste arvingarnas kvalifikationer och, framför allt, med hänsyn till elementära demokratiska renlighetsregler.

Därför detta blygsamma förslag.

Låt oss först se på de historiska förutsättningarna, sedan på för- och nackdelar hos den monarki som vuxit fram och slutligen på de logiska lösningar som existerar och dessas historiska paralleller samt deras för- och nackdelar.

Kanske finns det andra lösningar än den jag kommer fram till. Men saken borde i alla fall diskuteras i de här termerna hellre än det omöjliga valet mellan dagens parodiska Hänt i veckan-monarki och den trista, formlösa talmansrepubliken.

Som någon hade klottrat på väggen på kårhustoaletten på 60-talet: ‘Det är inte monarkin vi är emot, det är kungen personligen!’ På Gustav VI Adolfs tid ansågs det otroligt komiskt att tänka sig.

I dag är det en i högsta grad rimlig ståndpunkt.”

Göran Hägg

Slutsatsen verkar vara valmonarki. Jag är inte helt övertygad, för det lär väl bli lika dyrt med kungaval som med presidentval? Kanske kan Hägg övertyga mig. För valmonarki är ett bra mycket attraktivare alternativ än republik. Som Enar Nordvik, den ende uttalade valmonarkisten i min bekantskapskrets uttryckte det ikväll på Facebook:

Republik är inte roligt. Det är det som är poängen

Utveckla monarkin