Stjärnan på Koppoms bruk 1935

618-25-1

Det fina med vissa pussel är att man ständigt hittar nya bitar! Björn Dahlström försåg mig med den här bilden på Koppoms bruk. Nu fick jag äntligen se fabriksbyggnaden  med disponent Fredrik Canells stjärna, några decennier efter att han tog över bruket.

Bilden kommer ur Värmlands Museums bildarkiv och är tagen av Valfrid Nilsson 1935. På Digitaltmuseum.se har Värmlands Museum ett drygt hundratal bilder av samme fotograf, de flesta från nuvarande Arvika och Eda kommuner.

Om hundratals arbetare i Koppom varje dag såg denna logga på sin arbetsplats i mer än ett halvt decennium är det ju inte underligt om kommunen valde att plocka in stjärnan i sitt kommunvapen 1949.

Koppoms stjärna – sista pusselbiten

Det har blivit dags att lägga sista biten på plats i mitt Järnskogspussel. Kappsläden, hästskon och skillingen tycker jag mig ha haft god koll på tidigare, men jag har aldrig lyckats få kläm på den femuddiga stjärnan som ska vara hämtad från firmamärket för Koppoms bruk. Men efter en efterlysning fick jag napp hos Hans Nilsson, som laddade upp en bild på Värmlands Heraldiska Sällskaps Facebook-sida. Bilden är en detalj ur ett dokument som Bertil Gustafsson har hittat i ett arkiv.

Mitt i texten ser vi en femuddig stjärna, flankerad av bokstäverna FC. Initialerna tillhörde Fredrik Canell, som var ägare till Koppomsbruk 1884-1916.

koppoms_bruk_brev

Jag har inte riktigt kunnat klura ut vad det är för ett brev, men det verkar vara en avskrift som rör den fortsatta driften vid Koppoms bruk. Årtalen 1855 och 1867 ligger långt bak i tiden, innan Canell tog över bruket. Eftersom dokumentet talar om den ”hittills tillåtna stämpeln” C*N, är daterat i Stockholm och signerat ”In fidem Botvid Tomason”, torde det härröra från mitten  av 1890-talet. Botvid Tomason var en skåning som verkade som jurist i Stockholm från slutet av 1880-talet.

botvid_tomasson_bio.jpg

Sådärja, då har vi spårat ursprunget till firmamärket, men jag skulle gärna se exempel på hur det utvecklades från Canells tid till 1950-talet och hur det såg ut på aktiebrev, packlårar och fasadskyltar!

Trettondagens stjärna kom från Koppom

Var på trettondagsmiddag hos mor och far igår och passade på att inspektera faderns julklappsbok – en coffetablehistorik över samtliga värmländska pappersbruk. Den innehöll en hel del bilder på symboler och annat som en heraldiker kan dregla över.

Bland annat fick jag äntligen se Koppoms  bruks stjärna som man lånade ut till Järnskogs landskommunsvapen i mitten av nittonhundra talet. Nu är både landskommunen och bruket historia, så jag har aldrig fått se bilden av stjärnan. Förr än nu.

Det kan finnas annat i den där boken som kastar ljus över Värmlands symbolhistoria. Kanske dags att göra en räd och förska sammanställa samtliga Värmländska brukssymboler? Egil Aakres bok okm Bergslagskanalen hade ju en del att bjuda på också.