Preussiska värmlandsörnar

Man kan hitta mycket spännande i ett glasskåp i en hemvärnsgård. Lördagens mest upphetsande fynd av två värmlandsörnar som uppenbarligen flugit lite för nära Tyskland. Preussisk disciplin kan man gärna hålla sig med inom både inom lagidrott och utbildning av beväringar, men man ska nog passa sig för att ta in preussiska örnar i klubbmärket.

Vid en första anblick kan man lockas att tro att man velat särskilja idrottsörnen från den gängse värmlandsörnen genom att lägga till den preussiska ”klöverstängeln” på vingarna (jag kände igen bilden, men var tvungen att konsultera expertisen på Heraldica för att få ett namn på den).

På det ena standaret, för Värmlands friidrottsförbund är stängeln neutralt vit. På det andra, för Värmlands idrottsförbund, är den röd, vilket dessutom ger en tinkturkrock mot den blå fjäderdräkten. Har man då velat skapa en ny symbol?

Värmlands friidrottsförbund


Värmlands idrottsförbund

Är det då en ambition att skapa ett nytt vapen? Förmodligen rör det sig om bristande kunskap hos konstnären. Det är inte bara klöverstänglarna som visar att att de två örnarna är nära släkt. Bägge två ser misstänkt tyska ut i stilen, med sina nedåtpekande fjädrar. Det är i stort sett bara idrottsförbundets kraftigare huvud som skiljer dem åt i stilen.

Konstnären – ska vi gissa att det rör sig om en ”reklamman” på 1950-talet? – har nog inte haft så stora kunskaper om vare sig heraldik eller Värmlands landskapsvapen. I brist på en bra förlaga har han använt sig av en heraldisk örn som han hittat någonstans och den råkade visst vara preussisk.

Bättre hade det varit om han hade hört sig för med länsstyrelsen, hembygdsförbundet eller någon annan som kunde ha lånat ut statsheraldikerns modellritning från fastställelsen av läns- och landskapsvapnet 1936. Då kunde det ha sett ut som handbolls-, mångkamps- eller militäridrottsförbundets standar.

Preussens vapen från Wikipeida

Historien om IF Götas örn

Äntligen snubblade jag på den – historien bakom IF Götas symbol! Och en teori om deras namn kom på köpet:


Idag har Göta namnsdag och dagen till ära tänkte vi presentera historien om hur Götas vackra klubbmärke kom till. Men innan dess kan vi ju spekulera lite i hur föreningen överhuvudtaget fick det namn som står i almanackan just idag. Enligt författaren och historieläraren Erik Bengtsson så har grundarna troligen inspirerats av de Gotiska förbundet som var starkt i början av 1900-talet. Det fanns/finns ju ytterligare ett par klubbar med namnet Göta i Sverige, nämligen i Stockholm och Helsingborg. Nåväl, åter till klubbmärket:

Året var 1919. Fram till dess hade Göta som klubbmärke helt sonika använt sig av Värmlandsörnen. Nu grodde tankarna på ett ”eget” klubbmärke. Sedan Isse Smedberg, Pampen Borgström och Svenna Runström över en rykande varm arrakstoddy på Smedbergs Konditori skissat på ett nytt klubbmärke och kommit fram till ”Värmlandsörnen i nedslag i ett lagerkransat ”G”” förfärdigade den konstnärligt begåvade Isse ett förslag som vann den lilla exekutivens gillande. Kort därpå stadfäste Götas styrelse förenigens klubbmärk och just detta märke som här avbildats är unikt. Det är nämligen Götas allra första klubbnål! !

/Björn Eliasson & Anders Borgström/

Det där kommer från klubbens hemsida, där man samlat anekdoter i samband med klubbens 100-årsjubileum 2004.

Jag har alltid dragit samma slutsats som Erik Bengtsson angående Götas namn, men jag tror inte att det stämmer angående Stockholmsgöta, som, om jag inte missminner mig, grundades på Göta Lifgarde.

Så ska ett klubbmärke se ut!

Om jag hade 350 000 kronor över skulle jag lägga dem på en andel i Bro Hof Slott GC. Bara för att kunna beställa en klubblazer med klubbens emblem på. Jag såg en tumnagelbild på nätet och tyckte mig känna igen stilen. Och visst var det Magnus Bäckmark som låg bakom märket!

Bro Hof Slotts vapen, tecknat av heraldiker Magnus Bäckmark
Genom att slottet fick ny ägare 2002 så behövdes också ett nytt vapen. Ett heraldiskt vapen skall spegla både historia och framtid. Det görs med hjälp av heraldikens speciella symbolspråk och formkrav.
Slottets namn Bro Hof syns i vapnet på flera sätt. Det finns en bro tecknad som står både för Slottets namn och dess anknytning till orten Bro. Hof är gammalsvenska och kommer från det tyska Hof som betyder stor gård. Lejonet går på ”bron”, framför ett parti av borgmuren på kungsgården/”hovet”(Hof). Bro och Hof bildar tillsammans slottets namn Bro Hof Slott.
Alla vapen skall också ha ett valspråk. Anspelning på bro finns inte bara i vapnet utan också i valspråket, som är textat på valspråksbandet under vapnet. Valspråket på latin lyder ”traditio pons ad futurum” och betyder översatt ”tradition är bron till framtiden”. Framtid symboliseras med en stjärna i heraldiken.
 
Förekomsten av lejon i vapnet har att göra med slottets medeltida ursprung som kungsgård – ett lejon är en kunglig sinnebild och fördes som vapenbild av Sveriges medeltida kungar av Folkungaätten. Därutöver är lejon allmänsymboliskt en personifikation av mod och styrka och av den anledningen ofta använd inom heraldiken.
Vapenfärgerna blått och guld samt vapensköldens form anknyter till släkten Sparres vapen alltså den tidigare ägarfamiljen på Bro Hof Slott.