Koppoms stjärna – sista pusselbiten

Det har blivit dags att lägga sista biten på plats i mitt Järnskogspussel. Kappsläden, hästskon och skillingen tycker jag mig ha haft god koll på tidigare, men jag har aldrig lyckats få kläm på den femuddiga stjärnan som ska vara hämtad från firmamärket för Koppoms bruk. Men efter en efterlysning fick jag napp hos Hans Nilsson, som laddade upp en bild på Värmlands Heraldiska Sällskaps Facebook-sida. Bilden är en detalj ur ett dokument som Bertil Gustafsson har hittat i ett arkiv.

Mitt i texten ser vi en femuddig stjärna, flankerad av bokstäverna FC. Initialerna tillhörde Fredrik Canell, som var ägare till Koppomsbruk 1884-1916.

koppoms_bruk_brev

Jag har inte riktigt kunnat klura ut vad det är för ett brev, men det verkar vara en avskrift som rör den fortsatta driften vid Koppoms bruk. Årtalen 1855 och 1867 ligger långt bak i tiden, innan Canell tog över bruket. Eftersom dokumentet talar om den ”hittills tillåtna stämpeln” C*N, är daterat i Stockholm och signerat ”In fidem Botvid Tomason”, torde det härröra från mitten  av 1890-talet. Botvid Tomason var en skåning som verkade som jurist i Stockholm från slutet av 1880-talet.

botvid_tomasson_bio.jpg

Sådärja, då har vi spårat ursprunget till firmamärket, men jag skulle gärna se exempel på hur det utvecklades från Canells tid till 1950-talet och hur det såg ut på aktiebrev, packlårar och fasadskyltar!

Järnskogs kortlivade vapen

Efterkrigstidens hembygdsvurm begåvade Sverige med många fina kommunvapen. Tyvärr (ur heraldisk synvinkel) präglas samma tid av täta kommunsammanslagningar, så många av vapnen blev inte särdeles långlivade. Ett exempel på detta är Järnskogs landskommun.

Själva kommunen bildades som alla andra 1862, när socknen delades i en kyrklig och en borgerlig del. 1952 slogs Järnskog ihop med grannsocknen Skillingmark till storkommunen Järnskog. 1959 skaffade man sig ett kommunvapen, som fick tjäna i 25 år fram till 70-talets kommunsammanslagning, då Eda kommun bildades av Eda, Köla, Skillingmarks och Järnskogs socknar.

Järnskog_vapen.svg

Huvudmotivet i vapnet visar en kappsläde, som ska ha varit typisk för trakten i forna tider. Hästvapen finns det ganska gott om i området – Årjängs hade en bård av hästskor, Älgås vapen symboliserade en hästdriven järnväg och Arvika stad en livs levande stegrande häst.

Järnskogs släde kompletteras av tre symboler. Stjärnan står för Koppoms bruk, som var bygdens enda industri. Hästskon och rundeln/myntet står för storkommunens mytologiska etymologi. I en dunkel forntid ska någon ha satt ut två trästockar fyllda med mynt och hästskor i ett vattendrag och låtit dem driva med strömmen. Där stocken med mynt strandade anlades Skillingmarks kyrka och där stocken med hästskor strandade anlades Järnskogs kyrka.

Vapnet kom alltså att mista sin betydelse som kommunalt vapen 1971, när Järnskog gick upp i Eda kommun. Vapnet har dock överlevt i olika former. Själv minns jag det från plastpåsar, som måste ha delats ut i ICA-affären i Koppom någon gång på 1980-talet.

Att stoltheten över det egna kommunvapnet fortfarande var stor ännu i mitten av 1970-talet kan man se av det tidningsklipp som Carl-Johan Ivarsson försåg mig med för några dagar sedan. Unge kung Carl XVI Gustaf var ute på eriksgata och besökte Järnskog. Besöket uppehöll sig vid Hierneskolan, med rundvandring och uppvaktning av av skolbarnen. I samband med besöket överräckte socknens komminister Hans-Olof Hermansson en gåva från bygden – en broderad vepa med Järnskogs landskommuns vapen.

Det är tveksamt om den lilla vepan hänger i Konungens arbetsrum på Stockholms slott. Men någonstans finns den säkert, i hovstaternas gömma av grytlappar och akvareller som Konungen har förärats genom åren.

järnskog

Edit: På julnatten hade jag nöjet att springa på komminister Hermansson, numera kyrkoherde emeritus i Gillberga, i Grava kyrka. Hans-Olof mindes såklart mötet med majestätet och kunde upplysa mig om att vapenvepan var tillverkad av en av lärarna på Hierneskolan.

Bra slädföre bakom lucka 30

Med tanke på dagens slädföre är det kanske föga förvånande att det är Järnskogsvapen som döljer sig bakom lucka 30 i adventskalendern. Det är nog inte så lätt för en oinvigd att se vad vapnet föreställer, men det ska faktiskt vara en kappsläde. Kanske inte Värmlands bästa vapen, men med legendarisk bakgrunds historia.

Mer om Järnskogs och övriga vapen i Eda kommun finns på Wermlandsheraldik.se

Adventskalender under Wermlandsörnen – tidigare luckor:

Arvikahästar i Mikaelikyrkan

mikaelihäst

Originally uploaded by Wermlandsheraldik

När jag besöker Västvärmland har jag en förmåga att alltid leta efter hästar i inredningen. Idag var det tremänningsdop i Mikaelikyrkan och vid doplunchen (en mycket bra uppfinning av Markus & Kerstin!) i sockenstugan hittade jag mina hästar uppe under taket. Runt hela storstugans taklist var det schablonmålade hästar.

Efter örnen är nog hästen det vanligaste vapendjuret i Värmland – Christian Eriksson (vars grav vi passerade på väg in i kyrkan) och riksheraldikern satte ju in den i Arvikas stadsvapen och Järnskogs vapen visar en kappsläde. Hästskor finns både i Älgås vapen – som ett minne av hästjärnvägen mellan Sulvik och Ränkesedet) och Årjängs köping hade hästskor runt skölden, innan sammanslagningen med Töcksmark, som ersatte det med riksgränstecken.

Frågan är om det fanns hästar i sockenstugan innan 1911, elller om det här är stadsvapnets häst som har rymt?