Lucka 1 – en riddare på Oskardagen

Första december idag och det är inte längre bara Bamse och Wermlandsheraldik som kör adventskalender. Nu har även SVT, Sveriges Radio, LEGO och en rad andra hakat på.

Första december är ju dessutom Oskardagen, och eftersom sonen fick en riddardräkt av Mormor i namnsdagspresent finner vi en tvättäkta värmländsk riddare bakom lucka 1 i kalendern. Riddaren på den tjusiga röda hästen var son till Carl IX, hertig av Värmland och dessutom namne med vår nuvarande hertig Carl Philip.

Mycket mer finns inte att läsa på Wermlandsheraldik.se om detta fantastiska värmländska vapen. Någon som har förslag till förbättringar?

Adventskalender under Wermlandsörnen – tidigare luckor:

 

Grattis på födelsedagen, Carl Philip!

 

Idag fyller H.K.H Prins Carl Philip, Hertig av Värmland 31 år. Här Under Wermlandsörnen firar vi det genom att ta en titt på ett av världens vackraste vapen.

Det är såklart bilden av hans vapen som serafimerriddare, målat av Bengt Olof Kälde. Vapenplåten förvaras någonstans på Stockholms slott och kommer att hängas upp i Riddarholmskyrkan på hand begravningsdag, om sisådär 60-70 år.

Som Hertig av Värmland och Prins av Sverige är hans vapen detsamma som Sveriges stora riksvapen, men med tredje fältets lejon utbytt mot värmlandsörnen. Runt skölden ligger hans serafimerkedja, som han tilldelades av kungen på sin myndighetsdag och överst vilar hans rangkrona, som berättar att han är svensk hertig.

Vackrare än såhär blir det bara inte!

Inför lokal flaggdag på mârten!

Chris Green efterlyste  lokala flaggdagar, då han kan hissa sin värmlandsflagga. Prins Carl Philips födelsedag13 maj tycker jag var ett lysande förslag. Men mer då? Efter lite grubblande har jag kommit fram till ytterligare än: Persmäss!

Det  finns ju inte någon motsvarighet till nationaldag på det lokala planet, men de gamla fest- och marknadsdagarna är nog det närmaste vi kommer. Alltså ska Chris och jag och alla andra karsltadbor flagga med värmlandsflaggan på Persmäss, medan man i Filipstad flaggar på Oxhälja och i samband med mârten i Arvika, Årjäng, Torsby och på alla andra ställen. I Lusasken borde man flagga både på Fastingen och på Lucia

Det verkar som att det är lite flytande när Persmäss infaller nuförtiden. Enligt Svenska Akademiens Ordlista (citerad nedan) är det 29 juni som gäller , men enligt Centrum Karlstads hemsida firas den iår 3 augusti. En månads svängrum… Nåja, jag skulle nog hålla mig till handlarnas datum, för det är ju då allmogen firar.

Hur ska man då fira? Förr var det ganska vanligt att man höll marknad på Petri och Pauli dag, men det verkar som att det förutom i Karlstad bara är i Gammelstan i Luleå det lever vidare. Luleåvarianten av Persmäss verkar vara någon sorts gammelvâla, medan vi i Karlstad har hänfallit totalt åt att fira Mammon. Förr hölls det bal på mârtenskvällen, men allt sånt verkar ha gått förlorat nu. Enda skillnaden mellan Persmäss och övriga marknadsdagar i stan verkar vara att även stadens bofasta köpmän deltar i kommersen, så att det faktiskt säljs en del riktiga saker, utöver allt mârtensskräp.

Eftersom Persmäss egentligen är en kyrklig högtid kanske kyrkan borde försöka ta tillbaka lite av dagen (efter snart 500 år – jag vet…). Vad sägs om att avsluta Persmäss med en ekumenisk gudstjänst i Domkyrkan, ledd av domprosten och kyrkoherden för Karslstads katolska församling? En utmärkt avslutning för söndershopade själar.

pæ³rs~mäs²a l. pä³rs~, äv. (bygdemålsfärgat)
PERSMÄSS
~mäs² l.
PERMÄSS
pæ³r~ l. pä³r~, i skildring av ä. förh. äv.
PERMÄSSA
l.
PEDERSMÄSSA
pe³ders~, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
( peder- (pedher-, pedir-, päder-) 1528 (: pedh[e]r­messa), 15491645. peders- (-erss-, päders-) 1522 (: Ped[er]ssmesso), 1586 osv. per- (pehr-, pä(h)r-) 1585 osv. pers- (peers-, pehrs-, pä(h)rs-) 1529 osv. pädhrs- 1591. – -mäss 1760 osv. -mäss- (i ssgr) 1548 (: persmes dagen) osv. -mässa 1522 osv. -mäst- (i ssg) 1729 (: Pärsmästgräs). – Se för övr.
MÄSSA
, sbst.)
[fsv. pedersmessa, pædhersmessa m. m.; av person­namnet PER, PEDER (se PER sbst.¹,) o. MÄSSA, sbst.]

[1]

1) kyrklig högtid som förr firades på apostlarna Petrus’ o. Paulus’ dag den 29 juni; äv. om mark­nad på l. nära denna dag (i senare tid bl. i Karl­stad, förr i många städer); äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ss. tidsbestäm­ning, om (tiden närmast kring) den 29juni, pers­mässotiden resp. persmässodagen, numera bl. i adverbiella uttr. med prep. (förr äv. utan prep.).
SthmSkotteb. 3: 211 (1522).
Landtmannen slår för tidigt sina Ängar, och Gräsväxten merendels Midsommaren och Pärmässan af. STRÅLENHIELM Ymp. 34 (1751).
Då det .. dryper af Dyngvagnen uti midsommar och Permäss, så blir vacker års­växt. C F R GEIJER (c. 1760) hos DAHLGREN Carl 61. Att Pehrmessan högtidligen blifvit begången i Sverige .. är allmänt kunnigt. AFZELIUS Sag. 3: 155 (1841).
Vid Permässan 1801 (i Karlstad). OoB 1916, s. 538.
[2]

2)
Om marknad (i Ronneby o. Vad­stena) som förr hölls på Petrus’ dag den 1 augusti; äv. (numera bl. i vissa trakter, byg­demålsfärgat) ss. tidsbestämning, om (tiden närmast kring) den 1 augusti; jfr PER sbst.¹, 1 slutet α. Pedersmässan (1 augusti) i Vadstena 1439. STAF Markn. 15 (1935).
[3]

3) (i vissa trakter, bygde. målsfärgat) ss. tidsbestämning om (tiden när­mast kring) den 22 februari (dvs. den gamla kyrkliga festdagen Petrus cathedratus); jfr PER sbst.¹, slutet β, PETTER 7 a.