Stodene från ovan – sammanfattning 2

Fler identifierade platser från bildsviten 2627 Grava – Ängebäck – Stodene på Flygfotohistoria.se:

Foto 103375 Gården Älvgärdet och handelsträdågrden Almars färjeläge

Foto 101469 Gården Hultet på Almars färjeväg

Foto 103736 ????

Foto 100345 Bomans glas vid Skårevägen

Foto 100762 Gården Kullen och Kullsjön vid vägen till Stodenehagen

Foto 101456 ????

Foto 101433 ????

Foto 103364 ????

Foto 102473 Grava kyrka

Foto 103960 ????

Foto 103893 ????

Foto 103292 Norra Grava

Nu har vi kommit flera kilometer hemifrån och en bra bit utanför hemmanet Stodenes gränser, så det är dags för en paus. Husen mindre kända för mig, men området är fortfarande landsbygd, så det lär vara lättare att identifiera dem på fotona.

Tillåt mig presentera 1880-talets Stodenebor!

Jag har umgåtts med 1880-talets befolkning i Stodene en tid. Genom folkräkningen 1880, som Umeå universitet har gjort tillgänglig på nätet kan man få en ganska bra bild av vilka de är. Uppgifterna hämtades ur kyrkböckerna och sorterar invånarna hushålls- och familjevis, efter husbonden (och i hans frånvaro efter mor i stugan).

Tyvärr talar inte folkräkningen om var i hemmanet de olika familjerna är bosatta, men med ledning av familjestrukturen och kartorna från tiden har man lite vägledning.

Folkräkningen upptar åtta hemmansägare, som rimligtvis borde fördela sig på de sju fastigheter som utmärkts som ”gård” på kartan. Sex av gårdarna ligger i två klungor efter vägen i norra delen av Stodene – kanske en rest av bygatan före bysprängningen? Den sjunde gården ligger nere i sydöstra hörnet vid Torpnorets utlopp i Klarälven.

Att det blir en hemmansägare över kan ha tusen orsaker – kyrkbokens eftersläpning eller varierande definition av hemmansbegreppet. På kvartbladet finns en fastighet utmärkt med T som i torp, troligtvis identiskt med Norsbråten, den ”bondgård från början 1800-talet” som kommunen listat som kulturhistoriskt intressant. Men ingen i folkräkningen listas som torpare trots att det finns över 30 torpare i övriga Grava vid samma tid. Torparen kanske är den åttonde hemmansägaren?

Torparen skulle också kunna gömma sig bland de sex familjeförsörjare som listats som förpantningsägare
, det vills säga personer som hyr marken de brukar av den egentlige ägaren (någon av hemmansägarna).

Bor man inte på gård eller torp finns ytterligare ett tiotal möjligheter till tak över huvudet för de 150 Stodeneborna 1880, i de röda byggnader på kartan som kallas ”bostadshus/huvudbyggnad”. Dessa har indelats i små klungor som numrerats med 1-6 på kartan. Är det fastighetsbeteckningen? Något borde det hänvisa till i lantmäteriets arkiv i alla fall.

1. är ett hus vid det lilla tjärnet vid vägen in till Stodenehagen.
2. är en handfull hus i Stodenehagen.
3. är ett hus nere vid Almars färja
4. är två hus nära älven, efter landsvägen vid det blivande Granliden
5. är två hus i västa delen av nuvarande Granliden
6. ligger strax väster om 5. och är ett enda hus (om inte även torpet T räknas in)

(Familjen på bilden har aldrig varit i Stodene)

Två backstugusittare finns i listan, men ingen backstuga, även om begreppet finns med i kartans teckenförklaring. Hur hemmanets ende dagkarl logerade är svårt att säga. Skillnaden mellan honom och backstugesittarna, torde vara att de utövade något hantverk vid sidan av månskensbonderiet, medan dagkarlen snarast var att se som en frilansande dräng.

Till denna kategori – de obesuttna – räknar vi även de fem inhyseshjonen, som ju bodde med sina familjer på någon av bondgårdarna. Här hittar vi nog även fattighjonet och de två lösdrivarna.

En som säkerligen hade råd med eget tak över huvudet var den norskfödde skräddaren. I övriga Grava fanns ytterligare ett dussintal skräddare, men ingen av dem bodde i de södra delarna kring Skåre. Merparten av dem bodde i och kring den spirande bruksorten Forshaga.

Yrkestitlarna såhär långt i förteckningen skulle i stort sett kunna vara hämtade från de två tidigare seklen, men de åtta arbetarfamiljerna vittnar om att industrialismen kommit i sällskap av Nordvästra stambanan som sedan några år skar genom Stodeneskogen. Var i Stodene vi hittar deras bostäder är osäkert, men arbetsplatserna finns förmodligen på något av de två sågverken som växt upp kring Skåre station.

Förteckningen nedan innefattar huvudmannen i respektive hushåll, alltså bara 35 av de 150 Stodeneborna från 1880. Inom hushållen gömmer sig 115 fruar, barn, föräldrar, drängar och pigor. Dem får vi ta en titt på en annan dag.

And. Andersson f. 1824 i Grafva, Hem.eg.
Lars Andersson f. 1840 i Grafva, Hem.eg.
And. Andersson Eng f. 1810 i Brunskog, Hem.eg.
And. Olsson f. 1835 i Alster, Hem.eg.
Per Joh. Gustafsson f. 1842 i Hammarö, Hem.eg.
Karl Fr. Gustafsson f. 1848 i Grafva, Hem.eg.
And. Fredrik Eriksson f. 1852 i Grafva, Hem.eg.
Gustaf Johansson Strid f. 1831 i Ek Skarab. län, Hem.eg.

Karl Svensson f. 1849 i Ö. Fogelvik, Förp.eg.
Sven Larsson f. 1845 i Grafva, Förp.eg.
Nils Fr. Nilsson f. 1844 i Grafva, Förp.eg.
And. Pettersson f. 1824 i N. Ullerud, Förp.eg.
Joh:s Nilsson f. 1856 i Grafva, Förp.eg.
Karl Gustaf Nilsson f. 1859 i Grafva, Förp.eg.

Per Magnus Olsson f. 1856 i Grafva, Bstsitt.
Karl Joh. Magnusson f. 1873 i Grafva, Bstsitt.

Joh:s Jansson f. 1829 i St. Kil, Inhyses
Olof Nygren f. 1827 i Sunne, Inhyses
Marit Henriksd:r f. 1869 i Lysvik, Inhyses
Stina Andersd:r f. 1828 i Grafva, Inhyses
Augusta Strid f. 1859 i Grafva, Inhyses

Lars Gullbrandsen f. 1819 i Norge, Skrädd.

Olaus Bäckman f. 1853 i Nyed, Arbetare
Nils Nilsson f. 1824 i Karlstad, Arbetare
Nils Nilsson f. 1846 i Arvika, Arbetare
Aug. Boström f. 1861 i Grafva, Arbetare
Johan Eng f. 1862 i Grafva, Arbetare
Nils Gustaf Boström f. 1866 i Grafva, Arbetare
Karl Gustaf Olsson f. 1859 i Grafva, Arbetare
Karl Gustaf Olsson f. 1859 i Grafva, Arbetare

August Sätterman f. 1849 i Hammarö, Fattighj.

Anna Jansd:r f. 1863 i St. Kil, Lösdr.
Joh. Karlsd:r f. 1837 i Alster, Lösdrifv.

Ludvig Eriksson f. 1855 i Grafva, Dagkarl