Arvikas heraldiska förhistoria

Inspirerad av en hänvisning i ett RHÄ-meddelande från 30-talet klev jag idag in på stadsbiblioteket i Karlstad och begärde upp Personhistorisk tidskrift från 1922 från magasinet. I den volymen skulle nämligen riksheraldikerns notis om Arvika stadsvapen finnas.

Uppgifterna där gjorde att jag återupptäckte fakta som jag hade glömt att jag skrivit om för 15 år sedan på Wermlandsheraldik.se. Det jag nu påmindes om var att det var en minnesmedalj från Arvikautställningen 1911 som skulle ligga till grund för vapnet. Det som fastnat i mitt minne har varit utställningen entréportal, som Christian Eriksson lär ha skapat. Eventuellt är han även upphovsman till myntet, det hoppas jag att någon numismatiker eller konstvetare kan reda ut åt mig.

Enligt notisen i Personhistorisk tidskrift skulle minnespengen prydas av ett vapen, som staden hade komponerat utan att först konsultera riksheraldikern eller annan lämplig expertis. Lyckligtvis kunde vapnet godkännas efter att man lyft bort några smärre detaljer.

En googling på ”minnespeng arvika 1911” ledde mig till en auktionssajt där pengen funnits till salu. En riktigt bra bild fanns dock kvar:

arvika_mynt

De små detaljerna som riksheraldikern inte kunde godta i vapnet visade sig vara en tornérkrage, belagd med små symboler för näringsliv och hantverk – klubba/hammare, yxa och plog.

I övrigt bestod vapnet av det som än idag utgör stadsvapnet – en stegrande häst i ett fält bestrött av kugghjul.

Om tornérkragen hade fått vara kvar hade den varit smått unik i svensk kommunal heraldik. Den påminner om en prästkrage, men med tre tungor istället för två, är över huvud taget väldigt ovanlig i svenska vapen och är vanligare i brittiska släktvapen. Den används då som tillägg i släktvapen, när det förs av äldste sonen i en släkt.

Annonser

Värmlandsörnen i svart-vitt

Skriftserien Meddelanden från Riksheraldikerämbetet kräver sin genombläddring någon gång om året. Jag har synnerligen god ordning på dem, eftersom min handbokbindare har bundit in de tio häftena i tre band (I-VI, VII-IX och X).

När man läser häftena slås man av att det är ett och annat som man inte hade så bra koll på i början av 30-talet, men som faktiskt klarnade under det decennium som RHÄ gav ut sina meddelanden. I det sjätte häftet, som kom 1937, berättar riksheraldikern Harald Fleetwood om revisionen av Värmlands vapen. Där nämner han ”vissa källor” från 1500-talet, som talar om att ”landskapet såsom vapen skulle hava fört en bäver eller en järv.” Det där hade man däremot bra koll på under 1940-talet.

När jag läser Fleetwoods artikel från 1937 påminns jag om Värmlandsörnens korta svart-vita period. Både jag och Fleetwood förundras över hans företrädare Arvid Klingspor, som, efter att vapnet i 250 år av tradition hade framställts som svart örn i guldfält, 1885 drämmer till och fastställer vapnet som svart-vitt:

svart-vit-orn

”I silverfält örn, svart, med tunga, röd” (Kungl. Maj:ts beslut 20 februari 1885).

…för att omedelbart själv fortsätta att publicera gul-svarta varianter av vapnet, till exempel i Antikvarisk tidskrift 1886. Min gissning är att han helt sonika skrev fel i Kungl. Maj:ts beslut; skrev silver, men menade guld.

Oavsett om det var ett skrivfel, eller om han helt enkelt ångrade sig och ignorerade det kungliga beslutet, sitter jag dock här med en fundering som jag inte får rätsida på:

Var Värmlands vapen i själva verket svart-vitt från 20 februari 1885 ända till 19 juni 1936?

 

Värmlands Heraldiska Sällskap i senaste Vapenbilden

fullsizeoutput_f2a

Det är alltid trevligt när Svenska Heraldiska Föreningens tidning Vapenbilden ligger i brevlådan när man kommer hem. Extra trevligt är det när hela mittuppslaget ägnas åt Värmlands Heraldiska Sällskap!

Artikeln, som är skriven av uppsaliensaren Elias Sonnek, illustreras de tre landskapsvapnen för sällskapets verksamhetsområde – Värmland, Dalsland och Närke. Vapen har lagts på en trikolor, som inte är en holländsk flagga, utan de värmländska vapenfärgerna. Det är inte ofta färgerna används på det sättet, men det händer att vi ser dem på band utanpå frackvästen eller klänningen på marskalkar vid olika högtidligheter, eller på medaljbanden vissa värmländska förtjänstmedaljer.

Lyckad premiär för Värmlands Heraldiska Sällskap

Förhandsintresset var stort inför den heraldisk stadsvandringen runt Karlstads torg på internationella heraldikdagen i söndags. Men hur skulle det gå? Uppslutningen var fantastisk! Ungefär 25 personer dök upp i värmen, så det var en ganska behändig grupp att guida. Varken ljudanläggning eller drickaback att stå på behövdes, även om det blev en och annan konstpaus på grund av passerande bussar och helikoptrar.

Eftersom vi man lättast ser fasader och takkrön på håll, höll vi oss mest i skuggan av träden på södra sidan av torget. Programmet tog nog närmare en timme, på grund av initierade frågor som eldade på berättarlustan hos guiden.

Det dök upp en del kluriga frågor efteråt också, bland annat om svenska hertigdömen och grevskap, så det var tur att jag hade några av uppsatserna i specialnumret av Heraldisk tidskrift (Nordiske hertugvåbener) i färskt minne.

Intresset för det nybildade Värmlands Heraldiska Sällskap var också stort och flera deltagare berättade att de ville bli medlemmar. Så här två dagar efteråt är det sju personer som har gjort slag i saken.

Det mediala intresset måste också beskrivas som massivt (återigen med värmländska heraldiska mått mätt). Både Värmlands Folkblad och Nya Wermlands-Tidningen hade folk på plats och skrev om ”Med örnkoll på symboler” (VF) och ”Stadsvandring med fokus på unik historia” (NWT). I torsdags hade Karlstads-Tidningen en helsida med rubriken ”Upptäck Karlstads vapen”.

 

Foto: nyblivne medlemmen Henrik L Barvå.

Så blir man medlem i Värmlands Heraldiska Sällskap

I samband med dagens heraldiska stadsvandring runt Stora torget i Karlstad var det flera deltagare som undrade hur man blir medlem. Det är enkelt:

Skicka namn, adress, e-post och telefonnummer till fredrik@heraldik.se

Medlemsavgiften, som är 50 kronor för 2018, kan betalas in på två sätt:

Swish: 123 370 37 17
Bankgiro: 166-9787

Glöm inte att skriva vem du är som betalar.

Alla som är intresserade av värmländsk heraldik är varmt välkomna som medlemmar!

Stort intresse för heraldisk stadsvandring

”Att ge ut en diktsamling är som att släppa en löv i Grand Canyon och vänta på ekot” var det någon som sa. Heraldik och poesi har vissa likheter, vilket jag var medveten om när jag annonserade min heraldiska stadsvandring.

Förhandsintresset har dock varit överväldigande, i såväl verkliga världen, som i sociala medier och i lokalpressen. Med värmländska heraldiska mått har Facebook-evenemanget gjort viral succé och ärevördiga Karlstads-Tidningen ägna vandringen en helsida i veckans nummer!

IMG_3042

Heraldisk stadsvandring runt Karlstads torg på internationella heraldikdagen

C-wwDxFXsAA6bnSPå internationella heraldikdagen 10 juni arrangerar Värmlands Heraldiska Sällskap en heraldisk stadsvandring runt Stora torget i Karlstad.

Sällskapets ordförande Fredrik Höglund berättar om den heraldiska fasadutsmyckningen på Rådhuset, Frimurarlogen, Wermlandsbanken och andra byggnader runt Stora torget i Karlstad. Under vandringen får vi en introduktion till Värmlands och Karlstads vapen och chansen att upptäcka en del av stadsrummet som vi kanske inte har fäst blicken på tidigare.

Tid: 10 juni 2018, klockan 13.00
Plats: Stora torget i Karlstad
Pris: Gratis!

Samling vid Fredsstatyn på torgets mitt klockan 13.00. Vandringen beräknas ta cirka 40 minuter. Efteråt finns möjlighet att bli medlem i Värmlands Heraldiska Sällskap och ställa frågor om heraldik.

Värmlands Heraldiska Sällskap
Värmlands Heraldiska Sällskap grundades i december 2017 för att uppmärksamma 450-årsminnet av att Värmlands landskapsvapen fick sin nuvarande form av Erik XIV. Sällskapet ska främja intresset för och studier av samt sprida kunskap om heraldik och närbesläktade ämnen.

Alla som är intresserade av värmländsk heraldik är välkomna i sällskapet. Kontakta ordförande Fredrik Höglund på fredrik@heraldik.se eller telefon 076-1399088. Medlemsavgiften, som är 50 kronor per år, kan swhishas till nummer 123 370 37 17.

Internationella heraldikdagen
10 juni räknas som heraldikens födelsedag, eftersom kung Henrik I av England dubbade sin blivande svärson Gottfrid av Anjou till riddare på detta datum år 1128. Vid detta tillfälle tilldelades han en blå sköld med sex gyllne lejon. Detta brukar räknas som heraldikens begynnelse.