Dagens Uggla – från Svanskog

Uggla i Svanskog

När jag vaknade i bussen i förmiddags imponerades jag först av Svanskogs imponerande prästgård – mangårdsbyggnaden var bra mycket större än kyrkan. Men så kom jag på var jag var och konstaterade att det var Svaneholms herrgård som tronade uppe på kullen bredvid kyrkan.

När jag kollar upp kopplingen mellan familjen Uggla, Svanskogs kyrka och Svaneholms herrgård kan jag konstatera att herrgården faktiskt var prästgård före reformationen. Men den katolske kyrkoherdens hem i Svanskog kan knappast ha haft den resning som brukspatronerna Ugglas herrgård har idag.

När jag söker på Svanskog + Uggla skriver jag ytterligare ett kapitel i den pinsamma historien ”konsten att googla sig själv utan att veta om det”. Det är första gången på länge som jag slår Wikipedia i träfflistan. Det är väl i och sig trevligt, men jag hade hellre gjort det med en bättre skriven artikel än den om begravningsvapnet i Svanskogs kyrka.

En av de mest legendariska ugglorna i Svanskog var förresten namne med vår heraldiske Carl Uggla. Denne Carl Uggla (1808-79) var såklart herre till Svaneholm och brukspatron, men även riksdagsledamot i första kammaren. Möjligtvis är det därför just han av alla Ugglor i Svanskog som fått en gata uppkallad efter sig i samhället.

Begravningsvapnet inne i kyrkan – illa medfaret, men väldigt charmigt – kan naturligtvis ses som ett äreminne över hela släkten Uggla och deras betydelse för bygden. Men det användes vid begravningen för en Gustaf Magnus som dog 1763.

Resten kan jag väl citera mig själv 😉

Ätten Uggla är nära förknippad med Svanskogs kyrka. Släkten, som bland annat har skänkt en del inventariet till kyrkan, fick 1740 sin familjegrav murad under sakristian av murarmästaren Magnus Lander. Enligt traditionen ska det ha gått en underjordisk gång därifrån till den närbelägna herrgården Svaneholm. Herrgården tjänade som prästgård fram till reformationen.Epitafiet nedan är utfört till minne av Gustaf Uggla, som begrovs i Svanskog 1763. Mannen bakom konstverket är förmodligen den flitige värmländske bildhuggaren Isac Schulström.

Jag hoppas att uppgiften om Isak Shullström stämmer. Jag ska nog skriva en bok om honom. När jag blir stor.

Annons