Lucka 5 – ett vemodigt avsked

5 december blev en historisk dag i Karlstads musikliv. Därmed finner vi ett nu utrotningshotat vapen bakom lucka 5 i Adventskalender under Wermlandsörnen – Hemvärnsmusikens heraldiska vapen.

Ikväll hade nämligen Hemvärnets musikkår kombinerad jul- och avskedskonsert i Baptistkyrkan i Karlstad. Konserten var visserligen mer präglad av julstämning än av avsked, men det var ändå vemodigt för många av oss. Det var ju ändå den sista konserten med den sista värmländska statliga kulturinstitutionen. Med en hemvärnsmusikkår i Karlstad har statsmakterna markerat att man tryggar tillgången på tjänstemusik för försvaret och ceremonimusik för invigningar, nationaldagar, kungabesök, jubileer och andar festligheter.

Nu kommer ju inte musikkåren läggas ner och Värmland kommer inte tömmas helt på militärmusik. Efter årsskiftet plockas hemvärnstecknen bort från uniformen och musikanterna går från att ha varit frivilliga inom Hemvärnet till att vara ännu mer frivilliga inom Försvarsutbildarna.

Trots avskedets vemod var det väldigt mycket som var positivt med eftermiddagens konsert. Musikkåren klingade väldigt bra, programmet var bredare än någonsin och bjöd på nya solister och ny musik av nya arrangörer. Allt detta i en ny lokal med ny presentatör. Så kanske var det den nya musikkåren vi hörde idag?

”Jaha? Vadd får det här för heraldiska konsekvenser för Värmland då?’ undrar såklart en orolig allmänhet. Idag för vi Hemvärnets vapen med kunglig krona och timbrerat med lyror. Det finns ett heraldiskt vapen även för försvarsutbildarna. Visserligen utan kunglig krona, men vi kommer att fortsätta spela i Kronans kläder!

Stiftsbanéret används vid kyrkomötet

Det heraldiska banéret med Karlstads stifts vapen skapades inför kyrkans jubelår 1993. Stiftsinformatör Torgny Lindén berättar:

På baneret finns det ”gamla” stiftsvapnet, med Kristi segerfana. Det antogs 1961. Standaren togs fram till jubelåret 1993 och används vid kyrkomötet och vid enstaka tillfällen i övrigt.

Stiftsbanéren på bilden är från kyrkomötets öppnande i Uppsala 2007 (från Svenska kyrkans webb) I täten går ärkestiftet Uppsala till höger och Stockholms stift. Undrar varför det unga huvudstadsstiftet har fått sån framskjuten placering i processionen. Bakom skymtar Visby och Luleå till vänster och Skara, Linköping, Strängnäs, Västerås och Växjö till höger.

Andra stjäl kyrksilver – jag går lös på textilierna

Att stjäla från kyrkan tycker jag är bland det lägsta man kan göra. Och nu gör jag det själv, men jag hoppas på absolution, särskilt som det är för ett vällovligt syfte. Jag hamnade ”av misstag” i en PDF-version av Karlstads stifts interntidning ”Stiftsbrevet” och kan inte motstå frestelsen att knycka några bilder för att dela med  mig till läsekretsen.

Bilderna är från 2007, när Svenska kyrkan och Svenska missionskyrkan firade sitt samarbetsavtal (ett avtal som jag fortfarande inte har förstått innebörden av – vänner präster och pastorer får gärna upplysa mig!) I Karlstad firades avtalet med predikan i Betlehemskyrkan och kommunion i domkyrkan. Mellan de två stationerna tog man sig till fots, med processionskors i täten, följt av banér för de respektive kyrkorna.

Karlstads stifts banér har jag faktiskt inte sett förr. Den kan ju visserligen vara från när som helst efter 1961, men något säger mig att det här är en relativt ny inventarie i domkyrkan. Kul att stirftets egna symboler används, trots att Svenska kyrkan har en gemensam grafisk profil!

Banéren i Betlehemskyrna…

…och på väg till domen på Lagbergets krön.


Grattis Island!

Islands nationaldag idag. Marcus Karlsson gav oss en grundlig rundtur i den isländska kommunala symbolfloran för ett halvdecennium sedan på gamla Heraldica. De isländska kommunerna har rätt så spännande symboler i sina emblem, även om ganska få av dem regelrätta vapen, trots sköldformen.

Karlstads vänort Blöndous kommunvapen sticker ut lite. Marcus hävdade visserligen att det skulle gå att blasonera symbolen, men något utslag för klassisk heraldik är det inte frågan om. Andas rätt så mycket reklambyrå.

Statsvapnet, däremot, är den en ren fröjd att titta på!

Symboliken går tillbaka på Snorre Sturlassons Heimskringla. Själv tänkte jag först på de fyra evangelisterna, men det var ju helgalet. Med lite god vilja kan man kanske fä jätten till en ängel. Men då har jag infört attributet Markus-drake, och det tror jag inte att de skulle gilla i Venedig…

Trångt på Flickr

Mobilkameran har gått het i junivärmen, och det fick jag bevis på när jag nyss loggade in på Flickr. Dags för ett Pro-konto, tydligen. Undrar vad de tar för det?

Jahapp. Det är lite sjättejuni, lite sjukhusinteriör och lite rastplats i Brunskog. Vi får väl se när man får tid att tagga och vända rätt alla bilder…

17 maj i heraldiken

Hoppas att alla norska heraldiker får en bra nationaldag på 17 maj. Varför inte fira med några Värmländska vänorter? Kopplingar mellan orterna finns på många plan – tydligven även på det heraldiska – en del delar färger, som Sörum/Hagfors och Råde/Forshaga. Rätt typisk är även kopplingen mellan Kongsvinger och (visserligen inte vänorten, men dock grannen) Eda, som bägge har sina skansar i vapnen.

Moss – Karlstads vänort

Kongsvinger – Arvikas vänort

Dovre – Storfors vänort

Enebakk – Hammarös vänort

Fredrikstad – Karlskogas vänort

Ringebu – Filipstads vänort

Råde – Forshagas vänort

Sörum – Hagfors vänort

Lite mer fakta om vapnen finns på ett bortglömt hörn av Wermlandsheraldik.se

Inför lokal flaggdag på mârten!

Chris Green efterlyste  lokala flaggdagar, då han kan hissa sin värmlandsflagga. Prins Carl Philips födelsedag13 maj tycker jag var ett lysande förslag. Men mer då? Efter lite grubblande har jag kommit fram till ytterligare än: Persmäss!

Det  finns ju inte någon motsvarighet till nationaldag på det lokala planet, men de gamla fest- och marknadsdagarna är nog det närmaste vi kommer. Alltså ska Chris och jag och alla andra karsltadbor flagga med värmlandsflaggan på Persmäss, medan man i Filipstad flaggar på Oxhälja och i samband med mârten i Arvika, Årjäng, Torsby och på alla andra ställen. I Lusasken borde man flagga både på Fastingen och på Lucia

Det verkar som att det är lite flytande när Persmäss infaller nuförtiden. Enligt Svenska Akademiens Ordlista (citerad nedan) är det 29 juni som gäller , men enligt Centrum Karlstads hemsida firas den iår 3 augusti. En månads svängrum… Nåja, jag skulle nog hålla mig till handlarnas datum, för det är ju då allmogen firar.

Hur ska man då fira? Förr var det ganska vanligt att man höll marknad på Petri och Pauli dag, men det verkar som att det förutom i Karlstad bara är i Gammelstan i Luleå det lever vidare. Luleåvarianten av Persmäss verkar vara någon sorts gammelvâla, medan vi i Karlstad har hänfallit totalt åt att fira Mammon. Förr hölls det bal på mârtenskvällen, men allt sånt verkar ha gått förlorat nu. Enda skillnaden mellan Persmäss och övriga marknadsdagar i stan verkar vara att även stadens bofasta köpmän deltar i kommersen, så att det faktiskt säljs en del riktiga saker, utöver allt mârtensskräp.

Eftersom Persmäss egentligen är en kyrklig högtid kanske kyrkan borde försöka ta tillbaka lite av dagen (efter snart 500 år – jag vet…). Vad sägs om att avsluta Persmäss med en ekumenisk gudstjänst i Domkyrkan, ledd av domprosten och kyrkoherden för Karslstads katolska församling? En utmärkt avslutning för söndershopade själar.

pæ³rs~mäs²a l. pä³rs~, äv. (bygdemålsfärgat)
PERSMÄSS
~mäs² l.
PERMÄSS
pæ³r~ l. pä³r~, i skildring av ä. förh. äv.
PERMÄSSA
l.
PEDERSMÄSSA
pe³ders~, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
( peder- (pedher-, pedir-, päder-) 1528 (: pedh[e]r­messa), 15491645. peders- (-erss-, päders-) 1522 (: Ped[er]ssmesso), 1586 osv. per- (pehr-, pä(h)r-) 1585 osv. pers- (peers-, pehrs-, pä(h)rs-) 1529 osv. pädhrs- 1591. – -mäss 1760 osv. -mäss- (i ssgr) 1548 (: persmes dagen) osv. -mässa 1522 osv. -mäst- (i ssg) 1729 (: Pärsmästgräs). – Se för övr.
MÄSSA
, sbst.)
[fsv. pedersmessa, pædhersmessa m. m.; av person­namnet PER, PEDER (se PER sbst.¹,) o. MÄSSA, sbst.]

[1]

1) kyrklig högtid som förr firades på apostlarna Petrus’ o. Paulus’ dag den 29 juni; äv. om mark­nad på l. nära denna dag (i senare tid bl. i Karl­stad, förr i många städer); äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ss. tidsbestäm­ning, om (tiden närmast kring) den 29juni, pers­mässotiden resp. persmässodagen, numera bl. i adverbiella uttr. med prep. (förr äv. utan prep.).
SthmSkotteb. 3: 211 (1522).
Landtmannen slår för tidigt sina Ängar, och Gräsväxten merendels Midsommaren och Pärmässan af. STRÅLENHIELM Ymp. 34 (1751).
Då det .. dryper af Dyngvagnen uti midsommar och Permäss, så blir vacker års­växt. C F R GEIJER (c. 1760) hos DAHLGREN Carl 61. Att Pehrmessan högtidligen blifvit begången i Sverige .. är allmänt kunnigt. AFZELIUS Sag. 3: 155 (1841).
Vid Permässan 1801 (i Karlstad). OoB 1916, s. 538.
[2]

2)
Om marknad (i Ronneby o. Vad­stena) som förr hölls på Petrus’ dag den 1 augusti; äv. (numera bl. i vissa trakter, byg­demålsfärgat) ss. tidsbestämning, om (tiden närmast kring) den 1 augusti; jfr PER sbst.¹, 1 slutet α. Pedersmässan (1 augusti) i Vadstena 1439. STAF Markn. 15 (1935).
[3]

3) (i vissa trakter, bygde. målsfärgat) ss. tidsbestämning om (tiden när­mast kring) den 22 februari (dvs. den gamla kyrkliga festdagen Petrus cathedratus); jfr PER sbst.¹, slutet β, PETTER 7 a.

Berggréns fasader

”Per Berggréns fasadbok” heter ju egentligen ”Karlstads fasader” och är skriven ihop med Anita Meyer-Lie. Per står för foto och Anita för text.

På sidan 53 kan vi mycket riktigt läsa om Järvägsgatan 11 – kort och gott följande: ”Huset på bilden är en av få byggnader med ursprungliga jugenddekurationer, som finns bevarade i staden.”

Jag noterar lite roat att jag och Per har gjort samma urval  – hela fasaden och ett av tornkrönen. Med den lilla skillnaden att jag valde mitten tornet, medan han tog det norra. Och kanske att jag är en skjutgalen mobilkamerafotograf, medan Per är en riktig fotograf med både systemkamera och talang…

Här hittar man hela Per Berggréns produktion.

Järnväsgatan elva


Järnväsgatan II

Originally uploaded by Wermlandsheraldik

Jag höll på att bryta nackbenet av mig när jag för första gången misstänkte att det fanns ett vapen där uppe på krönet. Ett jugendhus med heraldisk utsmyckning?

Värmländska adelspalats ligger inte i våra städer – de ligger på landsbygden och kallas för herrgårdar.

Men arkitekten måste ju ha tänkt något när han satte dit den där skölden. Jag får nog konsultera Per Berggrens fasadbok…

Heraldisk stadsvandring i Karlstad?

// Skulle egentligen gjort något helt annat just nu, men så fick jag svar på hur man använder sin Flickr-karta. Och här har jag suttit i en timme.

Jag har en gång lekt med tanken att man skulle kunna göra en mobilanpassad heraldisk stadsvandring i Karlstad. Och nu har jag nära nog lyckats utan att tänka på att det var det jag gjorde.

Var så god att utforska!

Var det molnet det hette?