Tre trädgårdsmästare i Stodene för femtio år sedan

Det många som har noterat den ytterst välvårdade fruktträdgården mitt emot Stodeneskolan genom åren. Häromdagen upptäckte jag dess hemlighet – vad som ser ut som en ambitiös villaträdgård är egentligen resterna av en handelsträdgård.

Studerar man ekonomiska kartan från 1960-talet kan man se att det som idag är Stodeneskolans asfalterade skolgård för 50 år sedan var en trädgårdsanläggning med växthus och hela baletten. I Sveriges bebyggelse ges detaljerna i korthet:

Stodene 1:117

21.969 kvm. Tax 34.800 (3.200, 31.600). Trä o. sten, 1955, 3 rum, 1 kök, 1 hall. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädg. Anlades 1944 o. omf. 3 växthus, 125 bänkfönster samt 1,5 ha frijord. Huvudsakl. Odlas i växthus tomater o. på friland grönsaker. Äg. Trädgårdsmäst. Valfrid o. Britta Berglund; barn: Ann-Britt, Gunnel.

Jag hade ett svagt minne av en artikel i hembygdsföreningens skriftserie ”Grava i ord och bild” om handelsträdgårdsbranschen. I del tre från 2006 fann jag artikeln ”Trädgårdsmästarna” av Bengt Karlsson, som ger en personlig skildring av vad som beskrivs som en ”framträdande yrkeskår”. Under 30-40-50-talen ska ett tiotal småskaliga handelsträdgårdar ha funnits i Grava, i glappet mellan bondesamhällets självhushållning och dagens storskaliga grönsaksodling.

Under rubriken ”Valle och Britta Berglund” kan vi läsa om trädgårdsmästarna vid nuvarande Stodeneskolan. När Berglunds etablerade sig i Skåre 1938 var det först vid nuvarande infarten till Skåre, mellan järnvägen och Skårenoret. På platsen finns idag en bilverkstad i det nedlagda Skåre Cementgjuteris lokaler. Läget var uppenbarligen inte optimalt för en handelsträdgård, så på 1944 flyttade man verksmheten till Stodene:

Stodene i Skåre (där Stodeneskolan idag är belägen) blir platsen för deras nya handelsträdgård. Där har de förvärvat ett rejält stycke åkermark, en liten bit skog och en större  bostad. Där bygger de tre stora växthus, ett för tomatodling, ett för att odla gurka och ett tredje för att driva upp blomplantor: petunior, tagetes, dalior m.m. På friland odlades grönsaker: ärtor, morötter, blomkål, vitkål, dill, persilja. När säsongens tomat- och gurkskörd var bärgad nyttjades växthusen till att driva upp krysantemer.

Inkomsterna kom från lokal yrkesmässig handel, torghandel och försäljning till Kooperativa Förbundet.

Transporter sköttes hela tiden med egna fordon. Under senare delen av 60-talet minskade man odlingen påtagligt på grund av Valles sjukdom, och 1969 upphörde odlarverksamheten helt.

Marken kan inte ha legat i träda länge, för redan 1974 stod Stodeneskolan redo att ta emot sina första elever.

Avsnittet om familjen Berglunds handelsträdgård avslutas med ett underbart foto av trädgårdsmästarinnan Britta. Fotografen måste ha stått mitt på dagens skolgård. Men istället för den asfalterade basketbollplanen ser vi Britta iförd blommig klänning, sittande på trappsteget till den sidolastade varubussen. Lastrummet är till hälften fyllt med grönsaker i flätade spånkorgar. Framför sig har hon ett berg av trälådor blomkål, redo för transport till KF:s kunder.

Bengt Karlssons fortsätter sin exposé över Gravas trädgårdsmästare genom att ta oss till Granliden. Där konstaterat han kort och gott att det fanns en trädgårdsmästare Johansson vid Stodenetjärn. Sveriges bebyggelse har fler detaljer:

Stodene 1:31 Granlidens hadelsträdgård

13.792 kvm. Tax. 31.800 (6.800, 25.000). Frövärvad 1936. Trä, revet., 1948, 3 rum, 1 kök, 1 hall, gar. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädgården anlades 1936 o. omfattar 3 växthus, 1 bänkgård best. av 100 bänkfönster samt frijord. Huvudsakligen odlas grönsaker, blommor och krukväxter. Äg. Trädgårdsmäst. Olov o. Anna Johansson.

Nästa trädgårdsmästare har dock Karlsson mer att berätta om. Det är den nere vid Almars färja, som i Sveriges bebyggelse kallas för ”Stodene växthusanläggning”.

Stodene växthusanläggning

8.418 kvm. Tax 43.100 (2.100, 41.000). Trä, 1945, 3 rum, 1 kök, 2 hallar. Mod. 1945. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Trädg. omf. 4 växthus, bänkfönster samt frijord. Huvudsakl. Odlas rotfrukter, tomater o. grönsaker. Äg. Trådgårdsmäst. Gunnar o. Elsa Sandberg; barn: Britt-Marie, Eyvind.

Bengt Karlsson kallar den för Sandbergs Handelsträdgård och ger en mycket livfullare skildring än Sveriges bebyggelses torra ögonblicksbild av fastighetsbeståndet. Verksamheten grundades 1907 av Viktor Sandberg, född i Stodenehaga 1879. På 1940-talet hade verksamheten utmed vägen ner till Almars färja växt till att omfatta sex stora växthus, alltså två fler än 20 år senare.

Bengt Karlssons skildring bygger både på egna minnen från barndomens Skåre och på en jubileumsartikel i Karlstads-Tidningen i samband med Viktor Sandbergs 65-årsdag. I artikeln får vi bland annat veta att Viktor arbetade på länge i trädgården, långt efter att han förlorat synen.

En annan som har barndomsminnen från Sandbergs handelsträdgård i Gösta Karlsson, som i en anslutande artikel berättar hur han tillsammans med tre kompisar köpte ett kilo solspruckna tomater som lördagsgodis inför badutflykten med cykel till Ilandatjärn.

Verksamheten togs över 1945 av sonen Gunnar Sandberg, som drev handelsträdgården vidare till 1964.

Paret på bilden har aldrig varit i Stodene.

 

Stodene i Sveriges bebyggelse

Image

Den allmänna bildning, som nutiden kräver, måste grundas på kännedom om den egna bygden, där hemmet bildar utgångspunkten. Från denna grundval vidgar sig hembygdsintresset på ett självklart sätt till att omfatta det samhälle och den bygd, vari man lever, den kommun och det landskap dit man hör samt fosterlandet i dess helhet.

Så låter inledningen till praktverket ”Sveriges bebyggelse”. Man kan inte annat än skriva under. Förra helgen fick jag mitt efterlängtade exemplar av Sveriges bebyggelse – Värmlands län, del 1 där min egen hembygd ingår. Stodene hade ännu inga gatunamn på 1960-talet, men genom god service från lantmäteriet på Karlstads kommun har jag under veckan kunnat jämföra och krångla för att identifiera byggnader via fastighetsbetäckningarna.

Än så länge har jag bara en karta med dagens moderna fastighetsbetckningar, men jag har kommit en god bit på väg i att identifiera det hundratal hus som finns med i boken. Av de hundra är det ett trettiotal som har gårdsnamn. Själv kände jag bara till tre – Granliden, Stodenehagen, Norsbråten och Kullen, men nu börjar jag få koll.

Typiskt nog är det de äldsta fastigheterna som även har ett gårdsnamn, men de allra äldsta gäckar mig fortfarande, för de verkar ha bytt fastighetsbetecknigar sedan 60-talet. Allra mest nyfiken är jag på gårdel Sal, som är den byggnad som uppges vara från 1700-talet. Kan det vara på den gården som tingsstället i hemmanet Stodene var beläget? Om det var någon gård i byn som var stor nog att hysa häradsrätten när den samlades till ting någon gång om året, så vore det inte underligt om den fick namnet Sal (vilket jag vill tolka som bestämd form singularis).

I så fall börjar jag få kläm på vad som är Västra respektive Östra Stodene, som ska ha bestått av sex gårdar, grupperade tre och tre efter den medeltida bygatan, som motsvaras av Stodenevägen med förlängning i gångbanan längs grusfotbolssplanen mitt i Stodene. I det jag tolkar som Västra Stodene ligger tre 1800-talsbyggnader, varav en heter Björkeryd. Den östra klungan är mera diffus, men där ligger fastigheten Nya Sal, i vars närhet jag gärna skulle placera 1700-talsgården Sal.

Innan jag har fått tag på en karta med de gamla fastighetsbeteckningarna får det helt enkelt bli ett varv till i Sveriges bebyggelse och kolla vilka som var jordbruksfastigheter och jämföra med lantmäterietskarta från 1880. Fredagsmys? Jepp.

Här är hela listan på gårdsnamn i Stodene:

Sal

Nya Sal

Aspbråten

Björkeryd

Gärdet

Norsbråten

Lilla Norsbråten

Granhult

Stonhaga

Där Vest

Stodenehaga

Stodenebacken

Norsbråten

Granliden

Hultet

Viktoria

Älvvik

Hillelund

Därute

Lugnet

Annelund

Fridhem

Sveanäs

Enhagen

Skoghem

Stodenehaga

Erikslund

Sjöhölm

Kullen

Gunnebo

Nya Sal

Lugnet

Älvgärdet

Norsbråten

Granliden

Furebo

Kulturhistoriskt intressanta Granliden

Dagens Stodenetext på Wikipedia avhandlar området Granliden. Hoppas att stolta granlidenbor i bekantskapskretsen läser och kompletterar!

Granliden hör till den äldsta villabebyggelsen i Stodene. Granliden växte upp under efterkrigstiden, när nya småhus började omge äldre bebyggelse på ömse sidor om landsvägen (Skårevägen), från Torpnoret upp till avtagsvägen mot Almars färja. Området begränsas av Klarälven i öster, och Stodenetjärnet och Centrumvägen i väster.

Gatorna på Granliden hade ursprungligen namn efter träd – Björkvägen, Ekvägen, Tallvägen, osv. När storkommunen Karlstad bildades på 1970-talet fanns redan de flesta träden på andra håll i kommunen, varför Granlidens trädgator fick bilda ett rot-tema; Björkrotsvägen, Ekrotsvägen, Tallrotsvägen osv. Ett märkligt undantag finns i Envägen, som aldrig bytte namn, troligtvis eftersom ingen dubblett fanns inom kommunen.

Flera fastigheter inom Granliden finns med på den lista över kulturhistoriskt intressant bebyggelse i Karlstad som publicerades 1984. Utmärkande för den äldsta bebyggelsen är att den vänder entrén mot lansdsvägen.