Alldeles för mycket om Stockholms läns vapen

Jag hade väl aldrig trott att jag skulle ägna ett helt inlägg på den här bloggen åt Stockholms läns vapen! Men här kommer det:

IMG_5886
Stockholms län

Det är bra att ha uppmärksamma läsare. Och helt underbart att ha uppmärksamma läsare, som dessutom hör av sig när de reagerar på något galet. I förra inlägget om glasfönstren på Grand Hotell i Karlstad, skrev jag galet om Stockholms läns gamla vapen. Gripen med riksäpplet framträder här i ett odelat gyllne fält, men jag slirade på beskrivningen av hur det fastställda länsvapnet såg ut fram till 1960-talet, vilket Elias Granqvist reagerade på:

Beträffande det äldre Stockholms läns vapen, så var det inte ”styckat i guld och svart” utan i guld och rött. Den röda delen var från Upplands vapen och såg till att upplands riksäpple alltså hamnade på röd bakgrund. Det styckade fältet fanns dock inte med från början. Om jag inte har fel, tillkom det styckade fältet vid den förnyade fastställelsen av länsvapnet på 1900-talet och kan alltså vara senare än fönstrets tillverkningstid.

Det fick mig att gräva lite mer i Stockholms läns gamla vapen. Läser man C.G.U. Scheffers ”Svensk vapenbok för landskap, län och städer” (som kom ut innan vapnet byttes till det nuvarande) kan man få intrycket att skölden har varit styckad i guld och rött sedan Gustaf III:s dagar:

[…] Vapnet var i princip utformat 1772. I boken Vägvisare genom Stockholm hövdingedöme, som utgavs samma år, visar titelbladet ett landskap med en väldig milsten, som kröns av en grip, upprest mot ett riksäpple. År 1796 tillkom den styckning av skölden, (guld och rött) som gör att riksäpplet får röd bakgrund. Detta skedde i dåvarande landshövdingen Samuel av Ugglas friherrevapen, i vars andra fält länsvapnet insattes som en hedersbevisning.

Läser man Clara Nevéus uppföljare på Scheffers bok, ”Ny svensk vapenbok” får man däremot veta att ”Vid fastställelsen av detta vapen 1941 införde man nyheten (min kursivering) att avdela fältet diagonalt i rött och guld.”


Det nuvarande vapnet skapades 1968, då Stockholms stad, som tidigare lydde under Överståthållarämbetet, inkorporerades i länet. Clara Nevéus berättar att det nya länsvapnet fick en del kritik i början, vilket jag kan förstå. Det är inget fel på det i sig, men jag tycker att det var lite onödigt att markera med S:t Erikshuvudet att huvudstaden ingår i länet. Stockholm delas ju, liksom övriga länet, mellan Södermanland och Uppland. Lösningen med det Uppländska riksäpplet i Sörmlandsgripens klor funkade väldigt bra, även om det är lite ovanligt för svensk offentlig heraldik att stycka en sköld i en metall och en färg och låta en figur i färg täcka bägge fälten (svart på rött i det här fallet).

Om jag ska tolka det de två statsheraldikerna skriver i respektive bok får jag det till att formerna för Stockholms läns vapen har varierat under århundradena, att den förhärskande varianten under första halvan av 1900-talet var den som vi ser på glasfönstret på Grand i Karlstad och att man vid fastställelsen 1941 valde en variant som skapades i Samuel af Ugglas friherrevapen 1796:

Ugglas,_af_(friherrlig)_-_vapen_(Adelskalendern_1913).jpg

Utan att gräva för djupt i Samuel af Ugglas personhistoria kan vi väl konstatera att han fick Gustaf III:s namnskiffer i första fältet och i den högra hjälmprydnaden, att det tredje fältet borde syfta på släktens rötter i Dalarna, eftersom motsvarar landskapsvapnet med förändrade tinkturer och att armen som sticker upp ur kronan på den vänstra hjälmen nog syftar på hans uppdrag som riksråd (hermelinbrämad karmosinröd ärm) och president i Kammarkollegiet (nyckeln). Korest i lejonets tassar i det fjärde fältet kan möjligen syfta på alla de kyrkoherdar som enligt Wikipedia fanns bakåt i släkten.

Just när jag hade läst Scheffers utsaga om af Ugglas-vapnet, föll mina ögon på ett annat bokomslag, Ottfried Neubeckers klassiker ”Heraldik”. På omslaget till den svenska utgåvan finns ett svenskt grevevapen, som nog har en motsvarande tillkomsthistoria so af Ugglas. Med hjälp av Jan Raneke kunde jag konstatera att det är släkten Cronstedts vapen. Förste greven Cronstedt eller någon i hans närhet måste ha varit landshövding i Stockholms län. Både grevevapnet (1731) och friherrevapnet (1719) har en variant på Stockholms länsvapen i första fältet. Här har man dock löst det lite mindre raffinerat än att låta gripen hålla äpplet. Gripen håller istället upp hela upplandsvapnet, som på så sätt blir infällt som en ”fyrkant” (eller kanske en kanton) i övre högra hörnet:

IMG_0181

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s