Det har blivit dags att summera de senaste dagarnas grävande i Karlstads stifts heraldiska förflutna. Första konstakten med biskopsvapen fick jag när Esbjörn Hagberg tillträdde sitt stift och följde Bengt Wadensjös exempel att anta ett ämbetsvapen som biskop. Vi står nu mitt i ett biskopsval i stiftet och den som väljs till Hagbergs efterträdare kommer med all säkerhet att följa den numera etablerade seden att biskopar i Svenska kyrkan antar ett heraldiskt vapen när de tillträder.
Annars har det varit tunt med biskopsvapen i Sverige efter reformationen. Vilket i och för sig inte betyder att biskoparna inte har befattat sig med heraldik. När jag pysslade med kyrklig heraldik på min hemsida Wermlandsheraldik skrapade jag lite på ytan och kunde konstatera att Claes Herman Rundgren förde ett vapen som frimurare, Anton Niklas Sundberg förde ett vapen, eftersom han som ärkebiskop utnämndes till serafimerriddare och att Georg Claes Schröders barn adlades för faderns förtjänster och därmed fick ett släktvapen.
Under en tid hörde till protokollet att en biskops hustru och barn skulle adlas (om jag har förstått det hela rätt erbjöds även biskopen adelskap, men förväntades tacka nej för egen del, eftersom det inte passade sig för en kyrkans tjänare att låta sig adlas). Detta dök upp i mitt bakhuvud när jag i veckan funderade på vilken tradition vår nya biskop placerar sig.
Efter en veckas googlande på buss, på tåg och i hotellsäng kan jag nu presentera en ganska fyllig vapenrulla för biskopar och superintendenter i Karlstads stift.
Superintendenter i Karlstads stift
1647–1666 Sveno Benedicti Elfdalius (Camoenius)
Inget känt vapen.
1666–1673 Andreas Birgeri Kilander
Inget känt vapen.
1673 Jonas Johannis Scarinius
Inget känt vapen.
1673–1693 Erlandus Svenonis Broman
Barnen adlades för faderns förtjänster.
1693–1704 Benedictus Svenonis Camoenius (eller Caméen)
Inget känt vapen.
1706–1707 Jonas Laurentii Arnell
Barnen adlades för faderns förtjänster
1709–1717 Torsten Rudeen
Hans hustru och barn upphöjdes i adligt stånd 1719 under namnet Rudenschöld.
1717–1718 Daniel Norlindh
Inget känt vapen.
1718–1722 Ingemund Bröms
Inget känt vapen.
1723–1731 Johannes (Jöns) Steuchius
Adlades tillsammans med sina syskon för faderns förtjänster vid Ulrika Eleonoras kröning år 1719. Syskonen tog namnet Steuch, men Stechius behöll sitt borgerliga namn, eftersom han vari kyrkans tjänst.
1731–1740 Magnus Petri Aurivillius
Inget känt vapen
1742–1769 Nils Lagerlöf
Barnen adlades von Lagerlöf för faderns förtjänster.
Biskopar
1771–1773 Georg (Jöran) Claes Schröder
Barnen adlade för faderns förtjänster under namnet Schröderheim.
1775–1787 Daniel Henrik Herweghr
Inget känt vapen.
1789–1802 Herman Schröderheim
Adlad för faderns förtjänster.
1805–1829 Olof Bjurbäck
Inget känt vapen.
1830–1836 Johan Jacob Hedrén
Inget känt vapen.
1836–1859 Carl Adolph Agardh
Inget känt vapen.
1859–1863 Johan Anton Millén
Inget känt vapen.
1864–1870 Anton Niklas Sundberg
Sundberg tilldelades ett vapen som serafimerriddare.
1872–1906 Claes Herman Rundgren
Rundgrens vapen som frimurare.
1907–1938 Johan Alfred Eklund
Inget känt vapen.
1938–1957 Arvid Runestam
Inget känt vapen
1957–1976 Gert Borgenstierna
Borgenstiernas släktvapen
1976–1986 Sven Ingebrand
Inget känt vapen.
1986–2002 Bengt Wadensjö
Ämbetsvapen sammansatt av Karlstads stifts vapen i fält 1 och 4 och personligt vapen i fält 2 och 3, timbrerat med kräkla och mitra.
2002–2016 Esbjörn Hagberg
Ämbetsvapen sammansatt av Karlstads stifts vapen i dexter fält och personligt vapen i sinister, timbrerat med kräkla och mitra.
Under Wermlandsörnen 
Nästa steg blir att leta fram deras sigill! De kan ju ha visst heraldiskt innehåll, även om de inte har regelrätta vapen…
Reblogga detta på Heraldik och kommenterade:
Fredrik Höglund har tagit fram en intressant vapenrulla för Karlstad stifts superintendenter och biskopar. Jag hoppas att han går vidare och även försöker hitta eventuella sigill som biskoparna kan ha använt, det är ju inte alls omöjligt att där hitta heraldiska motiv.