Stodene i Sveriges bebyggelse

Image

Den allmänna bildning, som nutiden kräver, måste grundas på kännedom om den egna bygden, där hemmet bildar utgångspunkten. Från denna grundval vidgar sig hembygdsintresset på ett självklart sätt till att omfatta det samhälle och den bygd, vari man lever, den kommun och det landskap dit man hör samt fosterlandet i dess helhet.

Så låter inledningen till praktverket ”Sveriges bebyggelse”. Man kan inte annat än skriva under. Förra helgen fick jag mitt efterlängtade exemplar av Sveriges bebyggelse – Värmlands län, del 1 där min egen hembygd ingår. Stodene hade ännu inga gatunamn på 1960-talet, men genom god service från lantmäteriet på Karlstads kommun har jag under veckan kunnat jämföra och krångla för att identifiera byggnader via fastighetsbetäckningarna.

Än så länge har jag bara en karta med dagens moderna fastighetsbetckningar, men jag har kommit en god bit på väg i att identifiera det hundratal hus som finns med i boken. Av de hundra är det ett trettiotal som har gårdsnamn. Själv kände jag bara till tre – Granliden, Stodenehagen, Norsbråten och Kullen, men nu börjar jag få koll.

Typiskt nog är det de äldsta fastigheterna som även har ett gårdsnamn, men de allra äldsta gäckar mig fortfarande, för de verkar ha bytt fastighetsbetecknigar sedan 60-talet. Allra mest nyfiken är jag på gårdel Sal, som är den byggnad som uppges vara från 1700-talet. Kan det vara på den gården som tingsstället i hemmanet Stodene var beläget? Om det var någon gård i byn som var stor nog att hysa häradsrätten när den samlades till ting någon gång om året, så vore det inte underligt om den fick namnet Sal (vilket jag vill tolka som bestämd form singularis).

I så fall börjar jag få kläm på vad som är Västra respektive Östra Stodene, som ska ha bestått av sex gårdar, grupperade tre och tre efter den medeltida bygatan, som motsvaras av Stodenevägen med förlängning i gångbanan längs grusfotbolssplanen mitt i Stodene. I det jag tolkar som Västra Stodene ligger tre 1800-talsbyggnader, varav en heter Björkeryd. Den östra klungan är mera diffus, men där ligger fastigheten Nya Sal, i vars närhet jag gärna skulle placera 1700-talsgården Sal.

Innan jag har fått tag på en karta med de gamla fastighetsbeteckningarna får det helt enkelt bli ett varv till i Sveriges bebyggelse och kolla vilka som var jordbruksfastigheter och jämföra med lantmäterietskarta från 1880. Fredagsmys? Jepp.

Här är hela listan på gårdsnamn i Stodene:

Sal

Nya Sal

Aspbråten

Björkeryd

Gärdet

Norsbråten

Lilla Norsbråten

Granhult

Stonhaga

Där Vest

Stodenehaga

Stodenebacken

Norsbråten

Granliden

Hultet

Viktoria

Älvvik

Hillelund

Därute

Lugnet

Annelund

Fridhem

Sveanäs

Enhagen

Skoghem

Stodenehaga

Erikslund

Sjöhölm

Kullen

Gunnebo

Nya Sal

Lugnet

Älvgärdet

Norsbråten

Granliden

Furebo

Annonser

En reaktion på ”Stodene i Sveriges bebyggelse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s