Frödings te och Piratens besk

Trots att jag inte dricker te fick jag en påse löste av min kära mor för ett tag sedan. Inte konstigt med tanke på att det är Gustaf Fröding som pryder etiketten. Den hörde liksom hemma i mitt kök och som tur är finns det en tedrickande hustru i hushållet som kan konsumera det åt mig.

Det är Kardemumma, med butik i MittiCity-gallerian som säljer teet. Och de har en variant med Selma Lagerlöf på också. Men annars är det ganska klent med kommersen kring våra värmländska nationalskalder. I kylskåpet har jag sedan länge en flaska av ”Piratens Besk”. Den kan jag tänka mig går hem på både ålagillen och Mårtens afton på Österlen.

En Fröding-snaps skulle kanske sälja i Karlstad, men för mig vore det motbjudande att sätta en kronisk alkoholist på en brännvinsetikett, så jag skulle nog tacka nej till den supen.

Men annars finns det många värmländska snapsar som jag gärna skulle smaka. Kanske en Sola i Karlstad-snaps, med smak av 1700-talets krogliv? Eller en riktigt uppfinningsrik Hybelejen-snaps?

Allra helst skulle jag vilja smaka ett brännvin inspirerat av vår gamle biskop Anton Niklas Sundberg, han som svor och släckte när Karlstad brann, medan borgmästaren grät och bad. Sundbergs-brännvinet ska vara rent och starkt, men det viktigaste är att det serveras i sexor. Som biskopen sa:

Näst religion och sedlighet är små brännvinsglas det jävligaste jag vet!

20120703-205026.jpg

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s