Dag Sandahl vänder biskopens vapen mot domkapitlet

Kyrklige debattören Dag Sandahl tar till nye biskopens vapen i sin strid med domkapitlet i Växjö.  Under rubriken ”Gycklare eller hycklare” gör han i sin blogg på Östran.se en analys av biskop Jan-Olof Johanssons vapen:

Biskop Johanssons biskopsvapen presenteras. Det innehåller en örn med en yxa i klon. Men vad i allsin dar? Hur hör en yxa samman med valspråket om glädjen för hela folket? Det fanns en förklarande text i dagens Ölandsbladet: Örnen är Johannes (Jan) och yxan är Den helige Olofs attribut. Inte mig emot. Växjö stift sökte en visionär och det passar bra med örnen. De som säger ”Växjö stift sökte en visionär och valde Johansson”, har en poäng, liksom de som sett intervjun inför biskopsvalet med Johansson och hört att han karaktäriserat sig som ”förnöjsam”. En förnöjsam visionär kanske är just den tulipanaros stiftet behöver. Han kommer att laga efter läge inte för att göra det bra men väl för att göra det så bra som möjligt – för det är de förnöjsammas lott här i liv

Sedan följer ett avsnitt som man kan hoppa över om man inte är intresserad av Sandahls strid med domkapitlet angående hans språkbruk vid förra kyrkomötet. Det är på domkapitlet (och därmed även på Johansson, som ju både som domprost och nu som biskop leder kapitlet) bloggrubriken ”Gycklare eller hycklare” syftar.  Men i slutet av boggen återkommer Dag Sandahl till sin heraldska analys:

Och Johanssons val av yxa begriper jag bättre – men hur kan ha få för sig att han skapar glädje med sin yxa?

I inläggets kommentarstråd handlar det mest om för eller emot Sandahl. Men i en kommentar får vi en ambitiös, och därmed underhållande, analys av vad biskopen, på bibliska grunder, bör nyttja sin yxa till. Analysen står signaturen ”Värmlänning” för (OBS! ej undertecknad). Här följer det i sin helhet:

En biskop och hans vapen?

En biskop bör nog vara försiktig med sin yxa. Det mest funktionella är nog vedhuggning inte församlingsbygge. När vi läser 1 Kung 6:7 förekom inte yxredskap vid tempelbygget. Stenarna var färdiga redan vid stenbrottet. I dagens postmoderna kontext får vi vara beredda på att yxorna används som tillhyggen. Nietzsche filosoferade med hammaren. Dagens dekonstruktörer är ivriga att ”yxa till” det som Gud gjort rätt och färdigt så att det skall anpassas till ideologin. Dessa yxmänniskor möter vi i frälsnings, kyrko och dogmhistorien. En del kan vara riktigt våldsamma såsom psalmisten vittnar om: Allt har fienden förött i helgedomen. Dina ovänner skränade i ditt hus, de ställde upp sina tecken där. De högg som när man låter yxan gå i täta skogen. Ornamenten slog de sönder med bila och bräckjärn Ps 74:3ff. En biskop bör inte vara en sådan yxman utan likna den Gode Herden som inte flyr när vargen kommer.

Skrivet av: Värmlänning den 20 november 2010 22:45

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s