Claus bjussade på ännu en bild från kyrkomötet. Här ser man hur alla stiftsbanéren har placerats på ömsesidor Svenska kyrkans banér. Stift med udda nummer i stiftens innebördes rangordning står till vänster – jämna till höger. Det väcker en del tankar om kyrkosyn och gemensam identitet när man ser dem såhär. Den kyrkliga heraldiken vill säga oss något om kyrkan – frågan är bara vad.
Rangordningen då? Det är den här (enligt Wikipedia):
1 Uppsala stift
2 Linköpings stift
3 Skara stift
4 Strängnäs stift
5 Västerås stift
6 Växjö stift
7 Lunds stift
8 Göteborgs stift
9 Karlstads stift
10 Härnösands stift
11 Luleå stift
12 Visby stift
13 Stockholms stift
Under Wermlandsörnen 
Jag vill påstå att bilden tydligt illustrerar Svenska kyrkans episkopala struktur, såtillvida att den visar att Svenska kyrkan är en sammanslutning av 13 stift, vilka kan vara mer eller mindre oavhängiga av varandra ibland…
Precis! Och frågan är NÄR man vill vara oavhängiga. Vill man hålla ihop en stor organisation med bred verksamhet kan det finnas skäl att tona ner mångfalden utåt, åtminstone grafiskt. Det tycker jag som kommunikatör. Frågan är vad jag tycker som heraldiker. 🙂
Det finns många tankar kring detta. Stiftsvapnen används numer allt mindre i kyrkans utåtriktade verksamhet, så där har kommunikatörerna fått fritt fram där rikskyrkans vapen är hela svenska kyrkans logotype.
Men faktum är att Svenska kyrkan inte är en särskilt enhetlig organisation, utan den består av tre nivåer: nationell nivå, stiftsnivå och församlingsnivå som samspelar och är beroende av varandra men också är relativt självständiga i förhållande till varandra.
Ordningen, som väl inte är föreskriven någonstans men som har mycket stark hävd kan förklaras med att Uppsala är säte för ärkebiskopen. Linköping kunde ha blivit ärkesäte när Sverige blev en egen kyrkoprovins i mitten av 1100-talet. Under ståndsriksdagen så var Linköpings biskop ersättare för ärkebiskopen som talman i prästeståndet, så även som ordförande i kyrkomötet fram till 1982. Skara är det äldsta av de medeltida svenska stiften, Strängnäs och Västerås är väl rätt likvärdiga men Strängnäs har varit ett mer betydelsefullt stift, Växjö var minst av de svenska medeltida stiften, Lund blev svenskt 1658 men har ju en ärorik historia som Nordens metropolitankyrka ända från 1103, Göteborg fick egen biskop på 1600-talet, Karlstad avskildes från Skara stift 1647 och vid samma tid blev Härnösand ett eget stift även om stiftscheferna på båda ställena kallades superintendent fram till 1772. Luleå är avskilt från Härnösand medan Visby är klart minsta stiftet. Stockholm är yngst.
Tror du att man vill signalera en enhetlighet som inte finns genom den gemensamma grafiska profilen?