Vem är egentligen heraldiker? Vem har rätt att kalla sig heraldiker? Jag har funderat på frågan förr, och den aktualiserades när jag läste Harald Nissens artikel om Gunnerusbiblioteket i Trondheim i senaste numret av Heraldisk Tidskrift.
NE konstaterar kort och gott följande: ”hera´ldiker, person med heraldisk fackkunskap.”. Men hur skaffar man sig ”heraldisk fackkunskap”? Finns det en heraldisk kanon som man måste tillgodogöra sig innan man kan få använda sig av epitetet?
Det är kanske inte någon heraldisk kanon Harald Nissen presenterar Men väl en rad titlar som han menar borde ingå i en:
Da jeg kom till Trondheim i 1964 efter to år ved Universitetsbiblioteket i Oslo, var det for å bygge opp de biologiske samlinger. Jag hadde jo zoofysiologi som hovedfag. Men bibliotekets ledelse oppdaget at jeg hadde heraldikk som hobby. Ergo fikk jeg beskjed om å ta meg av det også. Sammen med min kollega cand. philol. Monica Aase, som har historie som hovedfag, har vi fått bygget opp en samling av viktige heraldiske verker. Jeg kan nevne Riestap, Rolland, Renesse, Burke och Papworth. Det er verker man bør kjenne hvis man skal kalle seg heraldiker.
Under Wermlandsörnen 
Han har höga krav , Nissen. Burke är det enda jag är bekant med så då är jag nog ingen heraldiker.
Puh! Skönt att höra, Jesper!
Jag inser visserligen att det inte räcker med att vara bekant med Bäckmark/Wasling, men jag hade nog trott att kraven var lite lägre än Nissens lista.