Demokrati, delaktighet och tillväxt – och heraldik!

Nu har det äntligen hänt! En proposition till Riksdagen från Sveriges regering hänvisar till samma källa som en av artiklarna i Heraldisk Tidskrift! 

Artikeln är Ronny Andersens referat av statsheraldikerns utredning ”Myndigheternas symboler”, i senaste Heraldisk Tidskrift (Bind 11, nr 101, mars 2010). Och proppen är förvaltningspolitiska propositionen ”Demokrati, delaktighet och tillväxt” (Prop 2009/10:175). 

Vad är då kopplingen? Jo, proppen innehåller ett avsnitt om myndighetsheraldik:

5.4 Myndigheternas namn och symboler

Regeringens bedömning:
Namn på statliga myndigheter bör avspegla att de är statliga myndigheter och vilken huvudsaklig verksamhet de bedriver.
Myndigheter som avser att skaffa en symbol, eller förändra en befintlig, bör göra det i samråd med Riksarkivet. 

Sedärja – lite mer för statsheraldikern att säga till om. Inte illa. 

Utredningens förslag:
Förvaltningskommitténs förslag (bilaga 7) överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Kommittén föreslår även att riktlinjer tas fram för myndigheternas e-postadresser och webbadresser. 

Remissinstanserna:
Av de tjugotalet myndigheter som yttrar sig i dessa delar är flertalet positiva till ökad enhetlighet och riktlinjer beträffande myndigheternas namn och symboler. Till dessa hör bl.a. Energimarknadsinspektionen, Jordbruksverket, Pliktverket, Rättsmedicinalverket, Statens skolinspektion och Sveriges lantbruksuniversitet. 

Arbetsgivarverket, Naturhistoriska riksmuseet, Skogsstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten stödjer att regeringen utformar riktlinjer för myndigheternas namn på svenska och andra språk men avstyrker förslagen om gemensamma formelement i myndigheternas grafiska symbol samt om riktlinjer för myndigheternas e-postadresser och webbplatser. 

Lantmäteriet liksom Livrustkammaren Skoklosters slott och Hallwylska museet avstyrker förslaget om gemensamma riktlinjer för myndighetsnamn, e-postadresser och webbplatser. 

Skälen för regeringens bedömning:
Det främsta kännetecknet för kronans eller statens verksamhet har sedan gammalt varit lilla riksvapnet, kompletterat med myndighetens namn. Under 1960-talet började flera myndigheter att skaffa egna symboler eller logotyper. Under de senaste tjugo åren har omkring 40 procent av myndigheterna förändrat sina symboler. Byte av symbol tycks enligt en undersökning gjord av Riks-arkivet (Myndigheternas symboler, 2008) bl.a. ske i samband med organisationsförändringar eller när en ny chef tillträder för myndigheten. Syftet kan t.ex. vara att profilera myndigheten såväl utåt i samhället som inåt för medarbetarna samt att visa på en förändring. 

Olikheterna i hur myndigheterna presenterar sig, såväl vad gäller myndighetens namn som symbol, har blivit stora. Formspråket är spretigt, det saknas gemensamma grundelement och det är i flera fall inte möjligt att av själva symbolen sluta sig till vilken verksamhet som bedrivs och att det är fråga om en statlig myndighet. 

Regeringen strävar efter att göra den statliga förvaltningen enkel och tydlig för medborgarna. I detta ligger att det ska vara lätt för medborgare och företag att snabbt veta att det är en statlig myndighet man är i kontakt med. Utifrån detta perspektiv är det önskvärt att det redan av myndighetens namn eller symbol framgår att det är en statlig myndighet och vad den gör. Myndigheterna ska även fortsättningsvis ha utrymme att utforma sina symboler men det gemensamma formspråket behöver samtidigt stramas upp med ett gemensamt grundelement. 

”Gemensamma grundelement” kan ju vara ganska mycket, men om det inte ska bli krystat kan det väl egentligen bara handla om två saker; Lilla riksvapnet eller en kungligkrona.

Hur skullle det då funka? Jag har inte läst utredningen, men är det troligt att man i Konungariket Sverige skulle kunna driva igenom att alla myndigheter ska anta ett heraldiskt vapen att kröna med kunglig krona, eller ens skapa ett emblem bestående av myndighetsnamnet, krönt med krona.

Nej, enda framkomliga vägen om man vill åstadkomma enhetlighet vore nog att skapa ett emblem för varje myndighet, bestående av lilla riksvapnet, följt av myndighetsnamnet i enhetlig typografi.

Jag är inte säker på att jag skulle gilla det som heraldiker (det luktar av Staffan Doppings berömda logotypförslag för Försvarsmakten) men som vän av demokrati och delaktighet, som ju proppen handlar om tycker jag att det låter ganska trevligt. Parat med alla tankar om öppen e-förvaltning och enklare myndighetskontakter kan det bli nåt…

Men är det genomförbart? Med Sveriges tradition av självständiga myndigheter, ledda av 252 generaldirektörer, kan det bli lite svårt att få igenom. Det är nämlligen de här som ska få en enhetlig symbol:

1. Statliga förvaltningsmyndigheter (252 st)
2. Myndigheter under riksdagen (4 st)
3. Statliga affärsverk (4 st)
4. AP-fonder (6 st)
5. Sveriges domstolar samt Domstolsverket (97 st)
6. Rikspolisstyrelsen och polismyndigheter (23 st)
7. Svenska utlandsmyndigheter (102 st) 

Källa: SCB

Tillbaka till proppen…

Myndigheterna ska också beakta intentionerna i Språklagen (2009:600), i vilken det bl.a. framgår att språkanvändningen i organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet ska vara svenska. Detta bör också påverka de överväganden som görs vid namngivning av en myndighet. 

Myndigheter som avser att skaffa en symbol, eller förändra en befintlig, bör göra det i samråd med Riksarkivet. I samråd med Riksarkivet kan ett vapen eller emblem skapas som är värdigt och i den visuella kommunikationen uttrycker att det är en statlig myndighet, som inte ska förväxlas med andra organ.

Bra där!

Detta är ett långsiktigt arbete som främst berör nya myndigheter, större omstruktureringar av befintliga myndigheter och myndigheter med direkt missvisande eller inaktuella namn. Namn som markerar kontinuitet eller som kan bedömas ha ett kulturhistoriskt värde berörs inte och inte heller namn på universitet och högskolor. 

OK, där klarade sig Kammarkollegiet från ett namnbyte…

Nåväl. Pudelns kärna var alltså följande:

Myndigheter som avser att skaffa en symbol, eller förändra en befintlig, bör göra det i samråd med Riksarkivet. 

Jag tror jag får ta att höra med vännerna på Heraldica vad de tror att detta kan leda till.

Annons