Forumet Heraldica

Jaha – del tre i den heraldiska 00-krönikan handlar Heraldica. Om de heraldiska hemsidorna synliggjorde några spridda heraldiker för varandra, så är det ingenting mot vad Svenska Heraldiska Föreningens diskussionsforum Heraldica har åstadkommit.

Medlemmarna var till att börja med av karaktären ”närmast sörjande” – medlemmar och föreningsaktiva i SHF. Diskussionerna lite trevande. Fanns det verkligen något att debattera inom nordisk heraldik? De första ämnena var mer av uppropskaraktär, eller sällskapslekar – vad finns det för heraldiska inslag i konsten? Finns det heraldik i litteraturen? Berätta!

Forumetiketten var inte fullt utvecklad – vem hade egentligen rätt att tycka i olika frågor och hade någon tolkningsföreträde? Allt eftersom det ramlade in nya medlemmar tog forumet och diskussionerna form av sig själva. Heraldiska nybörjare ville ha tips på var man börjar. Någon med insatt ville ha hjälp att förstå något han hade läst. De spontana bidragen strömmade in i form av lästips och länktips. Hjälp med att översätta latinska deviser.

Och framför allt – hjälp att komponera heraldiska vapen! Otaliga vapen har diskuterats fram på Heraldica och utkast till vapen har stötts och blötts i månader innan de slutligen antagits av en nöjd vapenbärare. Jag och många andra har passat på att få feedback på våra vapenidéer.

I en geografiskt spridd riksförening har forumet också erbjudit en plattform för föreningsarbetet. Flera av SHF:s arbetsgrupper har bedrivit en stor del av sitt arbete i trådar på forumet, med minskad e-postbelastning som resultat.

Forumet blev till sist så populärt att första versionen av Heraldica kördes i botten och fick slumra in som ett arkiv på nätet. Admin fick skapa en ny version, som nu är uppe i en bra bit över 500 användare.

En stor del är sådana som bara registrerat ett konto, möjligen för att följa ett visst ämne. Andra har varit aktiva en kort sväng och rett ut en fråga man stött på i släktforskningen, fått ett valspråk översatt till latin eller fått en konstig symbol identifierad. Och så finns det de som är extra pratsjuka och har gjort hundratals inlägg om stort och smått.

Om den ökade kontakten mellan skandinaviska heraldiker är kännetecknande för 00-talet är forumet Heraldica definitivt en värdig representant för sitt decennium.

Annonser

2 reaktioner på ”Forumet Heraldica

  1. Forumet har varit ett fantastiskt instrument för att lära känna nya heraldiker.

    Jag minns en tid då nya kandidater till Svenska Heraldiska Föreningens styrelse avslogs därför att personerna inte var kända och inte kukn de komma till ett årsmöte i en annan del av landet. Det var ingen bra tid.
    Jag misstänker starkt att SHS fungerade precis likadant, även om de äldre där inte har varit villiga att prata lika högt om sina interna problem som vi i SHF (och NHF med, för den delen).

    Tyvärr är et fortfarande för få äldre (=etablerade) heraldiker som deltar på forumet. Det är synd. Undra om det beror på att några av dem inte gärna vill riskera att bli kritiserade.
    Nä, så kan det inte vara. Självklart är det så att de bara inte har tid 😉

    (japp, se det här som en uppmaning att gå in på forumet)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s