Jag ligger lite efter när det gäller att bevaka den pågående debatten om Kils kommuns logotyp. Facebookgruppen ”Ändra inte Kils logotyp” har växt till 479 medlemmar sedan jag tittade till den sist. Och det har tydligen skett ett replikskifte i VF mellan upprorseldarna Marc Olofsson och Claes Dahlgren (För oss ÄR det förvirrande) och kommunalrådet Mikael Johansson (Kilsvapnet ersätts inte).
Jag måste fortfarande uppdatera mig om var i beslutsprocessen man befinner sig, men följande citat ur Johanssons VF-insändare är ju upplyftande:
Den föreslagna logotypen, gröna hjärtat med en kil, är ännu inte beslutad eftersom kommunstyrelsen tyckte att frågan bör utredas ytterligare. Den utredningen får visa hur vi ska gå vidare.
Och tidigare i inlägget:
Många tror att det är kommunvapnet ska göras om eller ersättas. Så är det inte. Kommunvapnet från 1963 bär på en viktig del av Kils historia och det ska vi ha kvar enligt förslaget och vapnet ska i fortsättningen användas till standar, utmärkelser med mera.
Den gamla logotypen från 70-talet ska dock ersättas av en ny logotyp.
Det verkar som att man söker sig mot ett upplägg liknande Karlstads, med en modern logotyp i marknadsföringssammanhang och ett heraldiskt vapen i högtidliga sammanhang. Men förhållandena är inte jämförbara.
Karlstad har ett vapen som för den oinvigde har mycket svag koppling till staden, medan Kil för ett talande vapen som till sin enkla komposition bara kan jämföras med de äldsta adelssläkterna i den svenska heraldikens äldsta tid. ”Vapnet är för ögat vad namnet är för örat” och det är få kommuner förunnat att han en grafisk symbol – vapen eller logotyp – som omdelbart kan förknippas med kommunen.
Karlstads kommun valde en logotyp, vars motiv till skillnad från deras vapen, är starkt förknippat med staden. Upphovsmannen är dessutom en erkänd illustratör med stark koppling till staden. Sola i Karlstad av Lasse Sandberg – en lyckad kombination. Kils föreslagna logotyp är har inte – se bara alla utlåtanden i debatten – samma styrkor som Sola i Karlstad.
Johanssons resonemang håller helt enkelt inte. Visserligen har han rätt i att 1970-talets logotyp behöver ersättas, men det bör vara en logotyp som bygger på kommunens heradiska vapen. Lyft ut den ur sköldformen, om ni tycker att den känns otidsenlig, men behåll det heraldiska vapnet!
Johansson har dock rätt på en punkt, nämligen att 200 000 för ett grafsikt profilprogram inte är dyrt. Ska det skrivas av på trettio år är det riktigt billigt. Men det är ju hur man utformar uppdraget som avgör vad man får för pengarna. Där har man ett ansvar som beställare. Om fullmäktige förkastar förslaget är det 200 000 i sjön, men en besparing om man jämför med skadan den nya logotypen skulle göra.
Under Wermlandsörnen 